Mikael Broms – Från grunden

01

SAKFRÅGA 01

Energi: ett elpris kan inte lösa fyra problem

Sluta bråka om vilket kraftslag som ska vinna. Börja med vad hela elsystemet måste klara.

FAKTA

Elsystemet måste balansera produktion och förbrukning kontinuerligt.
Kärnkraft är planerbar men varje reaktor är en stor enhet; drift och säker avställning är beroende av fungerande kylning och flera säkerhetssystem.
Vind- och solkraft varierar med väder och behöver hanteras tillsammans med nät, flexibilitet, lagring, handel och annan produktion.
Alla kraftslag har en livscykel: råvaror, byggande, drift, underhåll, avveckling och avfall.

KÄLLOR

Svenska kraftnät – Så fungerar kraftsystemet↗IAEA – Nuclear fuel cycle↗IPCC – Energy systems and climate mitigation↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Ett elpris kan inte lösa fyra problem

Elsystemet måste klara fyra saker samtidigt. I dag styr vi allt med ett enda verktyg: elbörsens timpris. Det priset följer vädret.

01 Balans
Produktion och förbrukning måste vara lika stora. Varje sekund. Dygnet runt. Annars blir det störningar och avbrott.
02 Pris
Hushåll och företag måste veta vad elen kostar nästa månad. I dag kan priset ändras varje timme.
03 Investeringar
Ny elproduktion, lagring och nät kräver stora pengar i många år. Intäkten sätts ändå timme för timme.
04 Miljö
Elen måste också vara bra för klimatet och för dem som kommer efter oss. Billig el räcker inte som enda mått.

4jobb

×

1verktyg

SÅ STYR VI I DAG

När det är brist går priset upp. När det finns gott om el går priset ner. Tanken är att samma timpris ska göra alla fyra jobben.

ELBÖRSENS PRIS FÖLJER VÄDRET

Elbörsen sätter ett nytt pris varje timme. Det priset styrs av vädret – inte av vad hushåll, företag eller den som bygger ny el behöver.

Blåser · solen skiner Priset kraschar

Mycket sol och vind producerar samtidigt. Utbudet blir enormt. Priset faller – ibland under noll.

Stiltje · mulet Priset exploderar

Förnybart ger lite. Bristen slår rakt in på börsen. Priset kan rusa på en timme.

Fyra jobb. Ett verktyg. Ett pris som följer vädret.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Ny kärnkraft.
Land- och havsbaserad vindkraft.
Solkraft.
Vattenkraft och effekthöjningar.
Lagring, efterfrågeflexibilitet och starkare nät.
Effektivisering och minskat effektbehov.
Kombinationer av flera alternativ.

MIN ANALYS

Priset kan inte göra fyra jobb

Elbörsens timpris är för långsamt för balans, för ryckigt för människor och för osäkert för den som ska bygga. Det säger ingenting om vilken el som är bra för framtiden.

1pris

≠

4jobb

SÅ LÄSER JAG DET

Ett timpris kan inte göra fyra olika jobb. Det är därför systemet inte räcker.

01 För långsamt
Balans måste lösas på sekunder. Priset hinner inte. Vattenkraft och batterier kan justera direkt. Kärnkraft går bäst jämnt. Vind och sol styrs av vädret.
02 För ryckigt
Ena timmen minuspris. Nästa flera kronor. Ingen kan planera sin ekonomi efter vädret på elbörsen.
03 Straffar förnybart
Sol och vind får sämst betalt just när de producerar som mest. Ju mer vi bygger, desto oftare kraschar deras eget pris.
04 Tyst om miljön
Priset säger när el behövs. Inte om den är förnybar, cirkulär eller skapar nya problem. All el får i princip samma betalt.

Kan hjälpa här och nuBalans
Priset kan signalera att mer eller mindre el behövs just nu. Det räcker inte som enda styrning.
Löser intePris till människor
Ett väderstyrt timpris ger chocker. Inte priser någon kan lita på.
Löser inteInvesteringar
Ingen bygger för 2050 på en intäkt som kraschar när anläggningen gör sitt jobb.
Löser inteMiljö
Vi riskerar att bygga mer el – inte rätt el.

Det är inte ett väderfel. Solen och vinden gör det de ska. Det är prismodellen som straffar dem och skapar vilda priser för alla andra.
Systemfelet är ett verktyg. Fyra olika jobb kan inte lösas med samma timpris. Därför behövs fyra verktyg – inte ett vassare börspris.

MITT FÖRSLAG · FYRA VERKTYG

Rätt verktyg till rätt jobb

Balans med snabb styrning. Pris som går att planera. Investeringar med trygga villkor. Rätt el med tydlig bonus. Inte samma pris till allt.

4problem

→

4verktyg

SÅ SKA VI STYRA

Ett verktyg per jobb. Först då blir elsystemet stabilt, begripligt, långsiktigt och hållbart.

01 · BALANS Snabb styrning – inte pris

Produktion = användning. Varje sekund.

Lös balansen med automatisk styrning, vattenkraft och batterier. Små justeringar hela tiden, som farthållaren i en bil. Det räcker inte att ha mycket el. Vi måste kunna justera direkt.

02 · PRIS Ett dygnsmönster – inte timchocker

NattLågt DagNormalt Morgon · kvällHögre

Samma tider varje dag. Priset ändras en gång i månaden. Ladda bilen på natten. Undvik de dyra timmarna. Människor behöver priser de kan förstå, lita på och planera efter.

03 · INVESTERINGAR Långa avtal – inte gissningar

Samma ersättning i 10–20 år.

Den som bygger ska veta vad elen är värd i många år. Vanlig el får en grundersättning. Smart el – lagring, spillvärme, lokal användning – får grund plus bonus. Utan trygga villkor bygger vi inte den el framtiden kräver.

04 · MILJÖ Bonus för rätt el – inte samma pris till allt

Priset säger när. Incitament säger vilken.

Förnybart ska ha bättre villkor. Cirkulärt ska ha extra bonus. Lösningar som skapar obalans ska inte premieras. Vi ska inte bara bygga mer el. Vi ska bygga rätt el, på rätt plats, vid rätt tid.

Se filmerna på YouTube ↗

MINA REFLEKTIONER

Framtiden kräver inte mer energi

Den kräver att vi använder den klokare. Fossilfri el är inte samma sak som cirkulär el. Hållbarhet utan cirkularitet är inte hållbarhet på riktigt.

fossilfri

≠

cirkulär

SÅ LÄSER JAG DET

Vi måste inte bara fråga om elen är fossilfri. Vi måste fråga om den är cirkulär – och hur mycket energi vi faktiskt behöver.

01 Mer är inte svaret
Prognoser säger mer el, mer produktion, mer transporter. Även fossilfri utbyggnad kräver stål, cement, koppar och litium.
02 Uran är en linje
Gruva. Reaktor. Slutförvar. En ändlig resurs blir avfall i tiotusentals år. Det är inte ett kretslopp.
03 Rätt sorts system
Sol, vind, vatten, lagring och smart styrning. Stora reaktorer går jämnt. Framtiden måste följa vädret.
04 Sverige har el
Vi producerar mer än vi använder. SE4 har ett lokalt underskott. Prismodellen gör topparna värre.

01 · MER EL ELLER KLOKARE ANVÄNDNING

Det är lätt att tro att mer elproduktion automatiskt ger ett bättre samhälle. Trycket på planetens resurser ökar ändå.

En cirkulär värld Använd det vi har. Smartare.

Återbruk. Reparation. Mindre slöseri. Produkter som håller. Rätt energi, vid rätt tid, på rätt plats.

Den vanliga vägen Bygg mer. Använd mer.

Samma modell som i dag, bara större. Mer uttag. Mer slöseri. Mer tryck på mark, metaller och vatten.

02 · FOSSILFRI ÄR INTE CIRKULÄR

Kärnkraft med uran släpper inte ut koldioxid när elen produceras. Det gör den inte till ett kretslopp.

Gruva→Anrikning→Reaktor→Slutförvar

Uran tar slut. Det bryts ur marken. Anrikas. Klyvs. Kan inte användas om och om igen.
Avfallet stannar. Radioaktivt i tiotusentals år. Bevakas och lagras. Notan går till dem som kommer efter oss.

03 · SATSA PÅ CIRKULÄR ENERGI

Hållbarhet är mer än låga koldioxidutsläpp. Det handlar om resurser, avfall och system som kan följa solen och vinden.

Bygg påSol, vind, vatten
Plus batterier, lagring och smart styrning. Flexibelt. Förnybart. Cirkulärt.
Löser inteMer kärnkraft
Fossilfri i drift. Inte förnybar. Inte cirkulär. Svår att reglera snabbt.
Bygg påSmart förbrukning
Flytta el till när den behövs. Ta vara på det som annars går förlorat.
Löser inteBara mer el
Vi behöver inte bara mer produktion. Vi behöver rätt sorts energisystem.

163TWh produceras

−

134TWh används

=

exportingen importkris

04 · SVERIGE HAR EL

Sverige producerar mer el än vi använder. SE4 har ett lokalt underskott. Prismodellen gör en liten dyr import till pris för hela området.

SE4 producerar 10 TWh

Södra Sverige producerar ungefär hälften av det området använder. Resten kommer främst från SE3.

SE4 använder 21 TWh

När överföringen inte räcker importeras små mängder. Ändå kan den dyra importen sätta hela priset.

Sverige har el. Frågan är hur vi använder den – och vilket system vi bygger vidare på.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Rätt verktyg till rätt jobb. Ett timpris ska inte göra allt.
Hushåll och företag kan planera. Samma tider varje dag. Priset ändras en gång i månaden.
Den som bygger får veta vad elen är värd i 10–20 år.
Rätt el belönas. Förnybart, lagring och spillvärme – inte samma betalt till allt.
Sverige har redan mer el än vi använder. Felet är styrningen, inte att elen saknas.

−

Ett fast dygnsmönster kan dölja verklig brist. Om systemet är tight ska priset säga det.
Långa avtal kan bli dyra om tekniken blir billigare.
Någon måste avgöra vad som är smart el. Det kan bli politik och lobby.
Hushållens enkla pris och elbörsens verkliga pris kommer att skilja sig. Någon betalar mellanskillnaden.
Utan mer kärnkraft måste väder, lagring och nät bära mer. Det tar material, tid och tillstånd.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Kan ett dygnsmönster dölja att elen faktiskt är knapp?
Vem avgör vad som är rätt el – och hur undviker vi att det blir lobby?
Vad händer med 20-årsavtal om sol och batterier blir mycket billigare?
Hur håller vi balansen när solen och vinden inte räcker – utan mer kärnkraft?
Vem betalar skillnaden mellan hushållens fasta pris och elbörsens verkliga pris?

02

SAKFRÅGA 02

Offentlig IT: varför bygger vi samma Sverige om och om igen?

290 kommuner och 21 regioner har olika verksamheter – men mängder av samma digitala grundbehov.

FAKTA

Svensk offentlig sektor består av många självständiga organisationer med egna system och upphandlingar.
Standarder, öppna API:er och gemensamma grundkomponenter kan minska integrationskostnader, men centralisering skapar också koncentrationsrisker.
DIGG arbetar med nationell digital infrastruktur och e-legitimering.

KÄLLOR

DIGG – Sveriges digitala infrastruktur↗DIGG – E-legitimering↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Varför bygger vi samma Sverige 311 gånger?

290 kommuner och 21 regioner ser olika ut på kartan. Deras grundjobb är nästan identiska. Ändå köper var och en egna system, egna licenser och egna kopplingar.

01 Samma kommunjobb
Alla anställer, betalar lön, bokför, hanterar fakturor, tar emot ärenden och sparar beslut. Skillnaden är volym – inte uppgiften.
02 Samma vårdjobb
Alla regioner ska sköta journaler, labb, röntgen, schema, läkemedel och ekonomi. Samma lagar. Samma flöden. Från Norrbotten till Skåne.
03 311 upphandlingar
Varje kommun och region ska ställa krav, köpa, införa, utbilda och koppla system. Samma jobb. Om och om igen. Det tar tid och pengar.
04 Systemen pratar inte
Olika system tvingar fram manuell flytt och dyra kopplingar. Som telefoner som inte kan ringa varandra. Patientdata fastnar vid regiongränsen.

290kommuner

+

21regioner

=

311egna system

SÅ BYGGER VI I DAG

Samma lagar. Samma jobb. Egna IT-system. Vi blandar ihop rätten att styra lokalt med behovet av hundratals egna system. Det är systemfelet.

SAMMA LAGAR · EGNA SYSTEM

Kommunerna styrs av samma regler. Regionerna styrs av samma vårdlagar. Ändå uppfinner varje organisation hjulet på nytt.

290 kommuner 290 sjukhus med egna maskiner

Vi skulle inte låta varje kommun bygga sitt eget sjukhus med egna maskiner och eget journalsystem. Ändå gör vi precis så med IT.

21 regioner 21 tåg med olika räls

Patienten rör sig över regiongränsen. Journalen gör det inte. Vi bygger gemensam räls för tåg. Inte för vården.

Leverantören låser in. Privata system. Licenser år efter år. Att byta är dyrt och krångligt. Stora får bättre villkor. Små betalar mer för sämre.
Kvaliteten följer storleken. Välfärdens digitala system blir olika över landet. Det är varken rättvist eller effektivt.

När behoven är gemensamma ska lösningarna också vara det. Inte 311 gånger.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Fortsatt lokal upphandling.
Gemensamma statliga grundkomponenter.
Öppen referensarkitektur och standardiserade API:er.
Gemensam öppen källkod för utvalda funktioner.
Federerade lösningar där data stannar nära verksamheten.

MIN ANALYS

De har inte 311 problem. De har ett.

Kommuner och regioner gör olika saker. IT-behovet är detsamma: personal, schema, ekonomi, ärenden, dokument och behörighet. Ändå köper varje organisation egna system.

311system

≠

311problem

SÅ LÄSER JAG DET

De har inte hundratals olika digitala problem. De har samma grundproblem i olika verksamheter.

01 Volym, inte uppgift
Liten kommun eller stor region. Samma flöden. Olika antal. Det kräver inte ett nytt system.
02 Ställ in. Bygg inte om.
Regler, roller och lokala arbetssätt kan ställas in. En sjuksköterska, en lärare och en VA-tekniker behöver samma grund för tid, frånvaro och planering.
03 Ett golv räcker
Gemensam inloggning, samma behörighet, samma dokument och samma flöde. Ovanpå det: moduler för skola, socialtjänst, bygglov och vård.
04 Staten måste äga nyckeln
Du loggar in på Skatteverket, vården och skolan med BankID. Dörren in till Sverige styrs av banker. Det är inte kontroll.

NYCKELN ÄGS AV BANKEN

Digital identitet är en grund i samhället. Ändå kräver den bankkonto och följer privata villkor. Ingen bank – ingen inloggning.

SverigeID Statens nyckel

En e-legitimation för alla. Styrs av lag. Fungerar utan bankkonto. Även för den som saknar smartphone.

I dag Bankens nyckel

Nyanlända, äldre och den som står utanför banksystemet stängs ute. Samhällets tjänster blir ett hinder. Inte en nyckel.

BehövsLokal verksamhet
Kommuner och regioner ska inte bli identiska. De ska få samma digitala golv.
Löser inte311 upphandlingar
Samma HR, ekonomi och ärenden köps om och om igen.
Löser inteBankens dörr
En gemensam plattform räcker inte om nyckeln fortfarande ägs av en bank.
Löser inteOlika telefoner
System som inte kan prata tvingar fram dyra kopplingar. Varje gång.

Det är inte ett storleksfel. Skillnaden är volym. Inte vad systemet ska kunna. Små ska inte betala mer för sämre.
Först nyckeln. Sedan golvet. Digital identitet ska vara trygg, rättvis och öppen för alla. Annars bygger vi 311 system bakom en privat dörr.

MITT FÖRSLAG · EN PLATTFORM

Bygg en gång. Använd av alla.

Först en nyckel som inte kräver bank. Sedan ett golv som alla kan stå på. Inte 311 egna system bakom en privat dörr.

SverigeIDnyckeln

→

allautan bankkrav

SÅ SKA VI BYGGA

SverigeID först. Sedan kärnan alla behöver. Staten anställer dem som bygger – kärnan upphandlas inte. Nyckeln är offentlig. Utvecklingen ägs fullt ut.

NYCKELN SverigeID

En statlig e-legitimation för alla. Styrs av lag, inte av bankavtal. Logga in, signera, visa vem du är. Dela bara det som krävs – är du över 18 ska du inte lämna hela personnumret. Digital identitet ska vara en nyckel. Aldrig ett hinder.

Lag, inte avtalUtan bankkontoBara det som krävsHela EUÄven utan smartphone

FYRA LAGER · SAMMA PLATTFORM

04 · VERKSAMHET Unika behov. Samma golv.

SkolaSocialtjänstBygglovVAVård

03 · MOTORER Gemensamma flöden som många delar.

BokningFelanmälanAvvikelseGIS

02 · KÄRNAN Byggs en gång. Används av alla.

HRSchemaLönEkonomiÄrendeDokumentAPI

01 · SVERIGEID Nyckeln in. För alla.

Statlig e-legitimationIngen bankIntegritetEU

01 · FAS 1 Först nyckeln. Sedan golvet.

SverigeID, HR, schema, tid, dokument, ekonomi, API.

En e-legitimation som inte kräver bank. Sedan det alla kommuner, regioner och myndigheter redan gör. Byggs av statens egen personal. Ägs offentligt. Används av alla.

02 · FAS 2 Sedan kommunernas kärna

Skola, socialtjänst, omsorg, bygglov, VA.

Modulerna byggs ovanpå samma golv. Elev, ärende, felanmälan – samma inloggning, samma dokument, samma flöde. Inte ett nytt system per förvaltning.

03 · FAS 3 Sist vårdens tyngsta

Journal, labb, remiss, kapacitet. Högst säkerhet.

En patient, en journal. Samma information oavsett var i landet man bor. Vårdens IT är för viktig för att splittras i 21 lösningar.

04 · PRINCIPEN Samma golv. Ställ in resten.

Öppna API:er. Ställ in där det skiljer.

Kommuner ska inte bli identiska. De ska få samma stabila grund. Staten anställer dem som bygger kärnan. Företag kan bygga tjänster ovanpå. Det offentliga äger vägen och koden. Företagen får bygga bilarna.

Se filmerna på YouTube ↗

HUR SKA DET GÅ TILL

Bygg först det alla behöver

Vi kan inte lösa allt på en gång. Först nyckeln in – SverigeID. Sedan de gemensamma modulerna. Sedan det som är unikt. Staten anställer personal som utvecklar systemet. Kärnan upphandlas inte.

3steg

→

flestmest nytta först

SÅ BYGGER VI

SverigeID först. Sedan kärnan alla delar. Bygg vidare mot skola, omsorg och vård. Staten anställer. Upphandlar inte. Äger utvecklingen fullt ut.

PRINCIPEN Staten anställer. Upphandlar inte.

Ett eget team bygger systemet. Kärnan är inte ett leverantörskontrakt. Den som inte äger koden äger inte vägen. Utvecklingen ska vara offentlig. Fullt ut.

Anställd personalIngen upphandlad kärnaÄger kodenÄger vägen

NYCKELN SverigeID

En statlig e-legitimation. Lag, inte bankavtal. Logga in, signera, visa vem du är – även utan bankkonto och utan smartphone. Dela bara det som krävs. Nyckeln byggs först. Annars stängs människor ute från hela plattformen.

LagUtan bankIntegritetEUOffline

01 · KÄRNAN

Det nästan alla kommuner, regioner och myndigheter redan gör. Byggs en gång. Används av alla. Samma inloggning: SverigeID.

SverigeID

Statlig e-legitimation. Rätt person. Rätt åtkomst. Ingen bank krävs.

HR

Anställningar, roller, kompetens och arbetsmiljö.

Schema

Arbetspass, bemanning, jour och frånvaro.

Tid och lön

Tidrapportering, semester, sjukfrånvaro och lön.

Ekonomi

Budget, bokföring, fakturor och uppföljning.

Inköp

Beställningar, leverantörer och avtal.

Ärende

Ansökan, handläggning och beslut.

Dokument

Mallar, diarium och arkiv.

E-signering

Signera beslut och avtal digitalt.

Logg

Vem som gjort vad, när och i vilket system.

Kommunikation

Meddelanden, kallelser, sms och e-post.

E-tjänster

Formulär, ansökningar och självservice.

Mina sidor

En översikt för invånare, patienter och anställda.

Analys

Statistik, nyckeltal och översikter.

API

Öppna kopplingar. Systemen pratar med varandra.

Grunddata

Personer, organisationer, adresser och roller.

02 · MOTORER

Gemensamma flöden ovanpå kärnan. Många verksamheter delar dem.

Bokning

Tider, lokaler och resurser.

Resurser

Fordon, utrustning och hjälpmedel.

Felanmälan

Fel, prioritering och åtgärd.

Avvikelse

Risker och arbetsmiljö.

Kvalitet

Internkontroll och utveckling.

Kartor

Geografisk överblick och analys.

03 · VERKSAMHET

Unika behov. Samma inloggning, samma säkerhet, samma datagrund.

Skola

Elevplacering, schema, närvaro och vårdnadshavare.

Socialtjänst

Utredningar, beslut och journal.

Omsorg

Äldreomsorg och LSS.

Bygg och miljö

Bygglov och tillsyn.

Teknik och VA

Anläggningar, felanmälan och underhåll.

Kultur och fritid

Bokningar, bidrag, hallar och föreningar.

Vård

Journal, labb, remiss och kapacitet.

Trygghet

Trygghet och säkerhet ovanpå samma golv.

ORDNINGEN

01 · FÖRST SverigeID och golvet
SverigeID, HR, schema, tid, dokument, ärende, e-tjänster, ekonomi och API. Först nyckeln. Sedan grunden.
02 · SEDAN Kommunernas kärna
Skola, socialtjänst, omsorg, bygglov och VA. Ovanpå samma golv. Inte ett nytt system per förvaltning.
03 · SIST Vårdens tyngsta
Vårdplanering, journal, labb, remiss och kapacitet. Extra hög säkerhet. En patient, en journal.

Bygg först det som alla behöver. När grunden är stabil, bygg vidare.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Byggs en gång. Används av 290 kommuner och 21 regioner.
Små kommuner och regioner får samma system som stora.
Staten anställer dem som bygger. Staten äger koden. Inga licenser år efter år.
Alla kan logga in. Även utan bankkonto. Nyckeln styrs av lag, inte av banker.
Systemen pratar med varandra. En patient, en journal – oavsett region.
Företag kan bygga tjänster ovanpå golvet. De äger inte golvet.

−

Om golvet slås ut drabbas hela landet, inte en kommun.
Ett gemensamt system kan tvinga in lokala skillnader i samma mall.
Drift, säkerhet och underhåll måste betalas varje år. Att bygga är det lätta.
Införandet tar tid. Under åren däremellan betalas både gammalt och nytt.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Vad är verkligen samma jobb överallt – och vad måste få se olika ut?
Hur undviker vi att staten blir den nya leverantören vi inte kan byta?
Vem betalar drift, säkerhet och vidareutveckling varje år – inte bara första bygget?
Hur byter 290 kommuner och 21 regioner till det nya utan kaos och dubbla kostnader i åratal?
Hur ser vi till att SverigeID bara visar det som krävs – till exempel ålder, inte hela personnumret?

03

SAKFRÅGA 03

Skolan: bygg Sveriges bästa lektion en gång

Varför ska kvaliteten på en förklaring bero på vilken skola eller lärare eleven råkar få?

FAKTA

Skolan har ett nationellt uppdrag men undervisning och stöd sker lokalt.
Digitala resurser kan ge repetition, visualisering och tillgänglighet, men kvaliteten beror på pedagogik, innehåll och användning.
Digitalisering är inte ett mål i sig och behöver vägas mot koncentration, läsning, socialt lärande och lärarens profession.

KÄLLOR

Skolverket – Skolväsendets digitalisering↗UR – utbildningsmaterial↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Kvaliteten ska inte bero på postnumret

Vi har en nationell läroplan. Ändå får barn olika chans. Tusentals lärare bygger samma lektion om och om igen. Tekniken finns. Vi använder den inte.

01 Olika chans
Kunskapen varierar kraftigt mellan elever, skolor och kommuner. Alla barn får inte samma möjlighet att lyckas.
02 Samma jobb, tusen gånger
En läroplan. Tusentals lärare gör parallellt samma presentationer, övningar och förklaringar.
03 Tekniken står stilla
Vi lever i en tid där tekniken har förändrat hur vi lär oss. I klassrummen används den långt ifrån sin potential.
04 En bra förklaring stannar
Pythagoras och fotosyntesen förklaras briljant i ett klassrum. Sedan stannar den där.

1läroplan

×

∞lektioner

SÅ BYGGER VI I DAG

Vi har ett gemensamt uppdrag. Vi bygger det lokalt, om och om igen. Kvaliteten beror på vilken skola och lärare barnet råkar få.

DET FUNGERAR REDAN – BARA INTE HÄR

Khan Academy, Brilliant och Pluralsight visar att digitalt lärande kan vara tydligt, engagerande och effektivt. Korta lektioner. Tydliga förklaringar. Övningar. Direkt feedback.

Det som redan fungerar Bygg en gång. Ge till alla.

Världsklassförklaringar ligger öppet på nätet. Eleven kan repetera, ta igen och testa tills det sitter.

Det Sverige gör Bygg om. Hoppas på tur.

Varje lärare löser samma sak själv. Barnets chans beror på vem som råkar stå i klassrummet.

En läroplan. Tusentals parallella lektioner. Kvaliteten följer postnumret.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Låta marknaden och skolorna välja material helt lokalt.
Bygga en nationell öppen kunskapsbank.
Kvalitetssäkra och länka befintliga resurser snarare än att producera allt centralt.
Kombinera digitalt material med tryckt och lärarlett stöd.

MIN ANALYS

Det är inte ett lärarfel

Tekniken ska förklara, visa, repetera och ge snabb återkoppling. Läraren ska förstå eleven, motivera, diskutera och bygga relationer. Gemensamt material gör läraren friare – inte överflödig.

1läroplan

≠

likachans

SÅ LÄSER JAG DET

Uppdraget är nationellt. Utfallet är lokalt. Det är inte ett lärarfel. Det är systemfelet.

01 Postnumret styr
Vi har en gemensam läroplan, men barnets chans följer skola och kommun. Då är uppdraget nationellt bara på papperet.
02 Parallellt arbete räcker inte
Samma lektion tusen gånger ger inte samma kvalitet till alla. Det ger slump. En briljant förklaring stannar i ett klassrum.
03 En iPad är inte grunden
Digitala prylar i bänken är inte en nationell kunskapsgrund. Verktyget saknas: en öppen lektion av världsklass som alla kan nå.
04 Läraren lämnas ensam
Vi ber tusentals människor göra samma jobb parallellt – i stället för att ge dem Sveriges bästa lektion som grund.

BehövsLäraren
Relation, motivation och att förstå eleven kan inte ersättas av en skärm.
Löser inteParallellt arbete
Samma lektion tusen gånger ger inte samma kvalitet till alla.
Löser inteLokal slump
Ett barns chans ska inte bero på skola och kommun.
Löser inteTeknik som pryl
En iPad i bänken är inte en nationell kunskapsgrund.

Det är inte ett lärarfel. Läraren gör det vi ber om. Systemfelet är att vi bygger samma lektion om och om igen – lokalt, i stället för en gång för alla.
Det som redan fungerar kan göras här. Khan Academy, Brilliant och Pluralsight visar modellen. Sverige har läroplanen. Då kan vi bygga samma sak för grundskolan.

MITT FÖRSLAG · EN PLATTFORM

Bygg Sveriges bästa lektion en gång

En öppen, statlig plattform för årskurs 1–9. Alla ämnen. Enligt läroplanen. Gratis för elever, föräldrar och lärare. Syftet är inte att ersätta läraren. Syftet är att läraren inte ska stå ensam.

1lektion

→

allaelever

SÅ SKA VI BYGGA

Bygg den bästa förklaringen en gång. Ge den till hela landet. Läraren är fortfarande viktigast. Men läraren ska inte stå ensam.

01 · PLATTFORMEN Nationell, öppen och gratis

Årskurs 1–9. Alla ämnen. Fritt på nätet.

En digital utbildningsplattform enligt den svenska läroplanen. Tillgänglig för varje elev, förälder och lärare – oavsett kommun. Statligt finansierad. Fri att använda.

02 · INNEHÅLLET Sveriges bästa pedagoger

Video, whiteboard, övningar, digitala prov.

Kurserna byggs av några av landets främsta lärare. Tydlig struktur. Kvalitetssäkrat mot läroplanen. Samla det bästa. Ge det till alla.

03 · ANVÄNDNINGEN Stöd till elev, hem och lärare

Repetera. Ta igen. Förklara på flera sätt.

Eleven kan öva hemma och ta igen vid frånvaro. Föräldrar kan stötta. Läraren får ett starkt material som grund. Tekniken repeterar. Läraren motiverar.

04 · VÄGEN DIT Börja med en förstudie

Skolverket, UR, universitet, teknikpartners.

Regeringen bör ta initiativet. Kartlägg innehåll, teknik, kostnader och samarbete. Målet är en komplett plattform för hela grundskolan. Det här är en investering i Sveriges framtid.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Den bästa lektionen byggs en gång och ges till alla. Kvaliteten ska inte bero på postnumret.
Eleven kan repetera hemma och ta igen vid frånvaro. Föräldrar kan stötta.
Läraren får ett starkt material som grund. Inte stå ensam.
Gratis för elever, föräldrar och lärare.

−

Risk för mer skärmtid. Eleven tittar – i stället för att tänka och öva.
Ett statligt material kan bli den enda tillåtna vägen. Och det kan bli gammalt.
Risk att plattformen tar lärarens plats. En skärm kan inte förstå eleven eller bygga relation.
Alla barn har inte samma dator, arbetsro eller stöd hemma.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Finns redan tillräckligt bra material – varför bygga allt på nytt?
Ska staten bygga själv – eller samla och öppna det som redan finns?
Vem avgör vad som är Sveriges bästa lektion – och hur får andra sätt att undervisa plats?
Hur når vi elever som saknar dator, arbetsro eller stöd hemma?
Hur vet vi att kunskapen faktiskt ökar – inte bara att det finns mer på skärmen?

04

SAKFRÅGA 04

Tillväxtekonomi: tillväxten är ett tvång, inte ett mål

Nya lån skapar pengarna. Utan nya lån stannar hjulen. Vi lever på en planet med gränser – systemet kräver ändå evig skuldtillväxt.

FAKTA

Merparten av de pengar som används för betalningar i Sverige är bankinlåning. Banker skapar nya kontopengar när de ger lån eller köper tillgångar.
BNP mäter ekonomisk aktivitet men är inte ett fullständigt mått på välmående, fördelning eller miljöpåverkan.
Kredit är central för investeringar men hög skuldsättning kan också skapa sårbarhet.
SBAB är helägt av svenska staten och konkurrerar redan på bolånemarknaden.
Riksbanken har utrett en e-krona som digital centralbankspeng.
Sverige utvecklar statlig digital identitet. Digital identifiering är samhällskritisk infrastruktur.

KÄLLOR

Sveriges Riksbank – Pengar på bankkonton↗SCB – BNP och nationalräkenskaper↗SBAB – ägarstyrning↗Riksbanken – e-krona↗DIGG – Digital identitetsplånbok↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Pengar skapas som skuld

Banken hittar inte pengarna i en låda. De skapas digitalt när du får lånet. När du betalar tillbaka försvinner de. Kvar blir räntan. Därför måste det hela tiden tas nya lån. Annars stannar hjulen.

01 Nya pengar = nya lån
Varje beviljat lån ökar mängden pengar. Varje amortering minskar den. Räntan blir bankens vinst.
02 Utan nya lån stannar hjulen
Färre nya lån. Mindre pengar. Mindre köp. Företag säljer mindre. Ekonomin bromsar in.
03 Bostäderna driver spiralen
Mer bolån. Högre priser. Ännu större lån. Banken tar mer ränta. Unga stängs ute.
04 Vinsten privat. Risken vår.
Går det bra tar banken vinsten. Går det dåligt räddar staten. Skattebetalarna bär risken.

skuldnya lån

→

tillväxtmer BNP

SÅ BYGGER VI I DAG

Mer lån. Mer pengar. Mer konsumtion. Högre BNP. Tillväxten är inte ett mål vi valt. Den är ett tvång.

LÅNET SKAPAR PENGARNA

De flesta nya pengar skapas när banker ger lån. Inte när staten trycker sedlar. Inte när någon sparar först.

När lånet beviljas Pengarna trollas fram

De fanns inte där innan. De skapas på kontot i samma ögonblick. Mängden pengar i samhället ökar.

När du betalar tillbaka Pengarna försvinner

Amorteringen tar bort pengarna ur systemet. Det som blir kvar är räntan – bankens vinst.

BOSTÄDERNA DRIVER SPIRALEN

En stor del av bankernas utlåning är bolån. Högre priser ger större lån. Större lån ger mer ränta. Priserna syns inte i vanliga inflationen.

Pris upp→Större lån→Mer ränta→Pris upp

De som redan äger Blir rikare på pappret

Stigande priser. Möjlighet att belåna och köpa mer. Banker, bostadsägare och kapitalägare vinner.

Unga och förstagångsköpare Stängs ute

Högre priser. Större lån. Mer av lönen till ränta. Svårare att spara, starta företag eller bygga ett tryggt liv.

Bubblan syns inte. Inflationen mäter mat, kläder och hyror. Inte priset på bostäder. En bubbla kan växa i tysthet.
När den spricker bär vi den. Hushåll fastnar i skulder. Banken får förluster. Staten går in. Risken hamnar hos oss alla.

Vi lever på en planet med gränser. Systemet kräver evig skuldtillväxt. Det är inte hållbart – ekonomiskt, socialt eller för planeten. Identitet, betalningar och bolån behöver inte heller vara grindvakter hos privata banker. Staten har redan byggstenarna. Frågan är varför vi inte sätter ihop dem.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Fortsätta med dagens bankcentrerade modell, men skärpa reglering och stabilitetsverktyg.
Sätta ihop det staten redan har: SBAB, e-krona och statlig digital identitet. Privata banker konkurrerar ovanpå.
Låta Riksbanken skapa pengarna. Bankerna får låna ut – de får inte skapa.
Ändra bostads- och kreditregler utan att bygga om penningsystemet.
Styra mot välstånd och ekologiska ramar i stället för evig BNP-tillväxt.

MIN ANALYS

Bankerna har sedelpressen

De flesta pengar skapas inte av staten. De skapas när en privat bank trycker på en knapp. Ju mer de lånar ut, desto mer pengar finns – och desto mer tjänar banken.

1knapp

→

pengarskapas

SÅ LÄSER JAG DET

Banken skapar våra pengar. Det ger dem makten över hur mycket pengar som finns. Den makten ska inte vara privat.

01 En knapp. Nya pengar.
Du tar ett lån. Banken trycker. Pengarna hamnar på kontot. De fanns inte där innan.
02 Bostäderna blir dyrare
Mer lån till bostäder. Högre priser. Nästa köpare måste låna ännu mer. Unga stängs ute.
03 Vinsten privat. Risken vår.
Går det bra tar banken vinsten. Spricker bubblan räddar staten. Vi skattebetalare bär risken.
04 Pengar är inte en vara
Pengar är en grund i samhället. Makten över dem ska ligga under demokratisk kontroll. Inte hos banker med vinstkrav.

BehövsKredit
Någon måste fortfarande låna ut. Banken kan förmedla. Den ska inte skapa pengarna.
Löser intePrivat sedelpress
Bankerna har en enorm makt över hur mycket pengar som finns. Det är inte deras jobb.
Löser inteBostadsspiralen
Mer utlåning pressar upp priserna. Unga tvingas ta stora lån tidigt i livet.
Löser inteOrättvisan
Vinsterna blir privata. Riskerna hamnar hos oss alla. Är det verkligen rättvist?

Det är inte ett bankfel. Banken gör det systemet tillåter. Systemfelet är att privata bolag med vinstkrav skapar samhällets pengar.
Vi måste stoppa bankernas sedelpress. Pengar ska skapas för samhällsnytta. Inte för att blåsa upp bostadspriser och aktiekurser.
Det handlar inte om att nationalisera bankerna. Det handlar om att skilja samhällsinfrastruktur från kommersiella tjänster. Staten ska garantera en robust grund. Marknaden får konkurrera ovanpå den.

MITT FÖRSLAG · FYRA VERKTYG

Ta tillbaka sedelpressen

Inför e-kronan. Bygg vidare på SBAB för statliga bolån. Inför statlig digital identitet som generell infrastruktur. Låt Riksbanken skapa pengarna. Bankerna får låna ut – de får inte skapa.

Sätt ihop det vi redan har: statlig digital identitet, beredskap för e-krona och ett större, extremt enkelt och transparent SBAB för bolån. Då blir identitet, betalningar och ett offentligt bolånealternativ samhällsinfrastruktur – inte grindvakter hos privata banker. Privata banker får konkurrera. Men de måste erbjuda något bättre än den offentliga basnivån.

statenskapar

→

pengarnaför alla

SÅ SKA VI STYRA

Digitala kontanter från Riksbanken. Bolån utan vinstkrav. Bankerna lånar ut. De skapar inte.

PENGARNA I DAG · PENGARNA I MORGON

I dag är dina digitala pengar bankens löfte. Med e-kronan blir de statens pengar – som kontanter, fast digitalt.

E-kronan Statens pengar

Digitala kontanter från Riksbanken. Du äger dem. De fungerar i mobilen, även utan bankkonto. En reserv när bankerna krånglar.

I dag Bankens löfte

Saldot på kontot är bankens skuld till dig. Inte pengar du själv äger. Krånglar banken, krånglar dina pengar.

FYRA VERKTYG · SAMMA GRUND

04 · STYRNING Dit de behövs. Inte till bubblor.

BostäderEnergiFöretagVälfärd

03 · BANKERNA Servar. Skapar inte.

RådgivningSparandeFöretagslån

02 · STATLIGA BOLÅN Boende utan vinstkrav.

Lika villkorLägre räntaRänta tillbaka

01 · E-KRONAN Digitala kontanter. Statens pengar.

RiksbankenFör allaIngen bank behövs

01 · E-KRONAN Digitala kontanter – inte ett nytt Swish

Pengar från Riksbanken. För alla.

Som sedlar, fast i mobilen. Även utan bankkonto. En trygg reserv när banksystemet krånglar. Kan belöna återbruk och styra mot cirkulär ekonomi. E-kronan är en grund i samhället. Inte bara ett betalsystem.

02 · STATLIGA BOLÅN Ett större, enkelt och transparent SBAB

Utan vinstkrav. Samma villkor för alla.

Bygg vidare på det staten redan äger. Lägre ränta. Ingen förhandling i mörker. Ränteöverskottet tillbaka till Sverige: välfärd, klimat, bostäder. Inte till bankernas aktieägare. Boendet är en samhällsfunktion. Inte en vinstmaskin.

03 · STOPPA SEDELPRESSEN Riksbanken skapar pengarna

Bankerna lånar ut. De skapar inte.

Bankerna kan fortfarande ge lån. Men som förmedlare av pengar som redan finns. Inte som privata pengaskapare. Vi måste stoppa bankernas sedelpress.

04 · STYR PENGARNA RÄTT Dit de behövs. Inte till bubblor.

Bostäder. Energi. Företag. Välfärd.

Återbruk kan belönas. Cirkulära lösningar kan få bättre villkor. Kapitalet styrs till det Sverige behöver. Pengar ska användas för samhällsnytta. Inte för att blåsa upp priser.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Räntan på statliga bolån går tillbaka till Sverige. Inte till bankernas aktieägare.
Lägre ränta. Samma villkor för alla. Ingen förhandling i mörker.
Bolånespiralen kan brytas. Unga får en reell chans att köpa.
Dina pengar är statens, inte bankens löfte. De fungerar även utan bankkonto.
Identitet, betalningar och bolån behöver inte gå via en privat bank.
Makten över pengarna tas tillbaka. Banken lånar ut. Den skapar inte.

−

Staten tar mer ansvar. Sköts det dåligt bär skattebetalarna förlusten direkt.
Om bostadspriserna sjunker förlorar de som redan äger.
Ett snabbt prisfall kan slå mot byggandet och mot hushåll med stora lån.
Om många flyttar lönen till e-kronan kan bankerna få svårt att låna ut.
Om staten skapar pengarna kan politiken trycka mer när det är läge.
Ett för förmånligt statligt bolån kan slå ut banker även där de gör nytta.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Om nya lån inte längre skapar pengarna – vad håller hjulen igång?
Löser skärpta bolåneregler samma problem – utan att bygga om penningsystemet?
Hur undviker vi att skattebetalarna sitter med förlusterna på statliga bolån?
Om folk flyttar lönen till e-kronan – hur lånar bankerna ut då?
Hur hindrar vi att politiken trycker mer pengar när det är läge?
Hur hindrar vi att e-kronan blir ett register över allt du köper?

05

SAKFRÅGA 05

Ett gott liv: inom jordens gränser

Vi har kunskapen. Vi har tekniken. Vi trycker ändå på gaspedalen.

FAKTA

Jordens klimat, ekosystem och biogeokemiska kretslopp är sammanlänkade.
Ramverket planetära gränser beskriver nio processer som påverkar jordens stabilitet och resiliens.
2025 års Planetary Health Check bedömer att sju av nio planetära gränser är överskridna.

KÄLLOR

Stockholm Resilience Centre – Planetary boundaries↗UN – Sustainable Development Goals↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Ekvationen går inte ihop

Jorden är vårt enda hem. Mark, vatten och mineraler är inte oändliga. Det är inte en åsikt. Det är fysik. Ändå ska produktion och konsumtion öka. Varje år.

01 Planeten tar inte mer
Vi kan inte använda mer än jorden långsiktigt kan återskapa. Ändå är ekonomin byggd för mer. Alltid mer.
02 Kunskapen finns
Forskning. Klimatmodeller. Data. AI. Vi kan se konsekvenserna. Vi saknar inte teknik. Vi saknar riktning.
03 Vi delar upp det
Klimat. Natur. Ekonomi. Energi. Rättvisa. Som skilda frågor. När helheten tappas missar vi sambanden.
04 Vi förstår. Vi fortsätter.
Vi kan mäta hoten och simulera framtiden. Ändå försvagar vi livsvillkoren för dem som kommer efter oss.

kunskapfinns redan

≠

handlingsaknas

SÅ STYR VI I DAG

Vi vet. Vi mäter. Vi simulerar. Sedan planerar vi för mer tillväxt ändå.

INTELLIGENS UTAN KLOKHET

Intelligens är att förstå problemet. Klokhet är att använda kunskapen i tid. En civilisation som känner konsekvenserna men fortsätter i samma riktning är inte klok.

Klokhet Använd kunskapen. Byt riktning.

Långsiktigt. Ansvarigt. I den takt hotet kräver. Inte i den takt nästa val kräver.

I dag Vi trycker på gaspedalen

Politiker kan bli ihågkomna som generationen som hade kunskapen, tekniken och chansen – och ändå körde på.

Det är inte kunskap vi saknar. Det är att använda den.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Fortsätta med separata mål för varje miljöfråga och jaga tillväxt som vanligt.
Säga att klimatet är viktigt – utan att agera i den takt hotet kräver.
Sätta ett samlat mål: ett gott liv för alla, inom jordens gränser, med öppen uppföljning.

MIN ANALYS

Kärlek räcker inte utan handling

Det handlar inte bara om våra egna barn. Det handlar om alla barn på jorden, och om dem som inte är födda än. Deras framtid formas av besluten vi tar i dag.

kärlekkan vara äkta

≠

handlingkan saknas

SÅ LÄSER JAG DET

Många älskar sina barn djupt. Vanor, bekvämlighet och status styr ändå. Att ta barnens framtid på allvar måste synas i hur vi lever, röstar och vad vi kräver.

01 Ingen separat framtid
Det finns ingen framtid där klimat, natur och resurser inte spelar roll. Barnen får den värld vi lämnar.
02 Politikens ansvar är större
De styr lagar, skatter och investeringar. Det räcker inte att säga att naturen är viktig. Takten måste matcha hotet.
03 Nästa val. Inte nästa sekel.
Sverige saknar en sammanhängande framtidsvision. Politiken handlar om nästa budget och nästa mätning. Inte om 20, 50 eller 100 år.
04 Ekonomin är ett verktyg
Den ska tjäna människors och naturens välmående. Inte tvärtom. Tillväxt är inte målet. Ett gott liv är målet.

BehövsKunskapen
Vi har den. Modeller, data, teknik. Den ska styra riktningen – inte ligga i en rapport.
Löser inteNästa val
Ett samhälle som bara ser till nästa opinion bygger ingen framtid för barnen.
BehövsHelheten
Klimat, natur, ekonomi och rättvisa hänger ihop. Löser vi en bit och flyttar skadan har vi inte löst något.
Löser inteBara ord
Att älska barnen och säga att klimatet är viktigt räcker inte. Handlingarna måste ändras.

Fysiken är inte förhandlingsbar. Politiken kan välja fördelning. Den kan inte välja bort jordens gränser.
Arbetet måste börja nu. Vi hade kunskapen. Vi hade tekniken. Frågan är om vi hade modet.

MITT FÖRSLAG · MÅLET

Ett gott liv för alla

Tryggt. Rättvist. Meningsfullt. Inom jordens gränser. Ingen utan mat, bostad, utbildning, vård och trygghet. Ingen över vad jorden klarar.

ramenjordens gränser

→

livetför alla

SÅ SKA VI STYRA

Börja med ramen. Räkna baklänges. Bygg ekonomin inuti gränserna. Inte utanpå dem.

GOLVET · TAKET

Däremellan finns ett tryggt och rättvist utrymme. Det är där ett gott liv får plats. För oss. För dem som kommer efter.

Socialt golv Ingen ska falla under

Mat. Bostad. Utbildning. Vård. Trygghet. Möjlighet att vara med. Det är grunden för ett värdigt liv.

Ekologiskt tak Jorden ska inte slås sönder

Klimat, natur, vatten, mark. Livet vi alla beror på. Vi får inte pressa det förbi gränsen.

01 · RAMEN Gör gränserna synliga

Inte en bilaga till tillväxtmålen.

Sveriges ekologiska utrymme ska vara en nationell budget. Nuläge. Scenarier. Målkonflikter. Ansvar. Politiken får välja fördelning. Inte låtsas att fysiken går att rösta bort.

02 · TAKTEN Agera i storleken av hotet

Inte i storleken av nästa val.

Det räcker inte att säga att klimatet är viktigt. Lagar, skatter och investeringar måste matcha det vi redan vet. Modigt ledarskap. Inte gaspedalen.

03 · HELHETEN Ett mål. Inte sju sidospår.

Klimat, natur, ekonomi, rättvisa.

En öppen färdplan för 20, 50 och 100 år. Alla ser samma riktning. Omställningen ska vara rättvis. Annars håller den inte.

04 · ANSVARET Politiker. Företag. Vi.

Hur vi lever. Röstar. Investerar.

Ansvaret delas. Men den som har makten över lagarna har det tyngsta ansvaret. Ett gott liv för alla är målet. Ekonomin är verktyget.

Vi kan ändra riktning. Det kräver att vi slutar behandla framtiden som nästa opinionsmätning.

Se filmerna på YouTube ↗

HUR SKA DET GÅ TILL

Räkna baklänges

Inte hur vi fortsätter som vanligt. Hur alla får ett gott liv inom de gränser som faktiskt finns. Sedan mål för varje år. För varje sektor.

ramarförst

→

målper år

SÅ BYGGER VI

Sätt gränserna. Räkna baklänges. Gör fakta omöjliga att gömma. Tekniken ska inte styra politiken. Den ska göra konsekvenserna synliga.

ÖPPET BESLUTSSTÖD Allt ska gå att granska

Ett digitalt system med forskning, statistik, simuleringar och AI. Nuläge. Vart vi är på väg. Vad varje åtgärd kostar, vem som ansvarar och när den ska vara klar. Politiska beslut ska inte kunna gömmas bakom vaga formuleringar.

Öppen dataKostnadVinstAnsvarDeadline

01 · RAMARNA

Forskare och myndigheter tar fram gränserna tillsammans. Bästa tillgängliga kunskap. Uppdateras när kunskapen ändras.

Utsläpp

Växthusgaser. En tydlig gräns. Inte en önskan.

Energi

Hur mycket vi kan använda. Inte hur mycket vi vill.

Material

Förbrukning som jorden klarar att bära.

Mark och vatten

Yta och vatten är inte oändliga. De ska räknas.

Biologisk mångfald

Var gränsen går för förlust av liv.

Kemikalier

Föroreningar som inte får passera.

Årliga mål

Varje sektor. Varje år. Inom ramarna.

Uppföljning

När politiken inte räcker ska det sägas rakt ut.

02 · VEM GÖR VAD

Ansvaret ska vara tydligt. Inte utspritt så att ingen äger det.

Riksdag och regering

Bindande mål. Skatter och regler. Stoppa nya fossilberoenden. Skydda dem med små marginaler.

Myndigheter

Data. Scenarier. Mät resultat. Varna när politiken inte räcker. Säg vilka beslut som krävs.

Kommuner och regioner

Bostäder och transporter. Mindre energi och material. Skydda natur och jordbruksmark.

Företag

Hela påverkan. Leverantörskedjor. Cirkulära modeller. Sluta tjäna på det som förstör framtiden.

Finans

Kapital bort från fossil och skadlig verksamhet. Finansiera omställning och cirkularitet.

Medier

Klimat och natur som grundfrågor. Granska om handlingen följer vetenskapen. Inte bara personbråk.

Forskning

Gör kunskapen begriplig. Öppna modeller. Visa osäkerhet utan att dölja slutsatsen.

Medborgare

Kräv ärlighet. Rösta för kommande generationer. Organisera er. Minska onödig överkonsumtion.

RÄTTVISA Den som släpper ut mest tar störst ansvar

De med störst ekonomisk förmåga bär mer. Människor med låga inkomster ska inte bära notan. Trygghet och välfärd ska stärkas under omställningen. Rättvisa är inte ett hinder. Det är förutsättningen för att det ska hålla.

Störst utsläppStörst ansvarTrygghet kvar

INTE ETT FATTIGARE LIV

Målet är ett bättre liv. Renare luft. Mindre buller. Bättre hälsa. Tryggare energi. Mindre slöseri. Hållbara bostäder.
Mer tid. Mindre stress. Fungerande kollektivtrafik. Starkare lokalsamhällen. Mindre materiellt slöseri. Inte mer förstörelse.

01 · FÖRST Sätt ramarna
Tydliga ekologiska gränser för Sverige. Byggda på forskning. Sedan räknar vi baklänges.
02 · SEDAN Öppet beslutsstöd
Nuläge, väg och åtgärder som går att granska. Inga vaga formuleringar.
03 · SIST Tydligt ansvar
Politik, myndigheter, företag och vi. Rättvist. Arbetet måste börja nu.

Vi ska inte rädda en livsstil som förstör livsvillkoren. Vi ska bygga ett samhälle där alla kan leva gott inom jordens gränser.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Ett golv ingen ska falla under. Ett tak jorden inte ska slås sönder. Däremellan ett gott liv för alla.
Jordens gränser sätts först. Politiken väljer hur utrymmet fördelas.
20, 50 och 100 år syns. Inte bara nästa budget.
Den som släpper ut mest tar störst ansvar. De med små inkomster ska inte bära notan.
Fakta, kostnad och ansvar ska synas. Politiken ska inte kunna gömma sig bakom vaga ord.
Målet är ett bättre liv. Renare luft, mer tid, mindre slöseri. Inte ett fattigare.

−

Jorden är gemensam. Sveriges andel är svår att sätta rättvist mot andra länder.
Vi vet inte exakt var varje gräns går. Olika val ger olika siffror.
Snabb omställning kan slå mot dem som redan har det ont – om de inte skyddas.
En 100-årsplan vinner sällan nästa val.
Många måste ändra hur de lever. Det kommer att kännas som förlust.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Vad är Sveriges rättvisa andel av jordens utrymme?
Vilka mått är tillräckligt säkra för att styra lagar och skatter?
Hur undviker vi att omställningen slår mot dem som redan har det ont?
Hur gör vi en 100-årsplan styrande när valen kommer vart fjärde år?
Hur ser vi till att ramarna styr på riktigt – inte blir en rapport som ingen följer?
Vad spelar Sveriges gränser för roll om andra länder inte följer?

06

SAKFRÅGA 06

Cirkulär ekonomi: leva mellan golv och tak

Ingen under golvet. Ingen över taket. Ekonomin ska tjäna livet – inte tvärtom.

FAKTA

En cirkulär ekonomi försöker hålla produkter och material i användning längre och minska avfall och uttag av jungfruliga resurser.
EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi omfattar hela produktlivscykeln – design, produktion, konsumtion, reparation, återanvändning och avfall.
Fullständig materialcirkularitet är inte möjlig: material förloras och energi krävs i varje kretslopp.

KÄLLOR

EU-kommissionen – Circular economy↗European Environment Agency – Circular economy↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Tillväxt utan gränser är omöjligt

Jorden växer inte. Mark, vatten och material finns bara i en viss mängd. Ändå ska företag sälja mer, varje år. Det är som att fylla ett glas som redan är fullt.

01 Planeten tar slut
Företag ska växa. Konsumtionen ska öka. Vinsterna ska stiga. Planeten blir inte större.
02 Gräv. Gör. Släng.
Vi tar upp resurser, tillverkar, använder en kort tid och kastar. Sedan börjar vi om.
03 BNP mäter pengar
Inte om vi mår bra. Inte om naturen mår bra. Inte om samhället är rättvist.
04 Vi lånar av framtiden
Vi tar ut resurser snabbare än naturen hinner skapa dem. Vi släpper ut mer än planeten klarar.

tillväxtvarje år mer

×

planetväxer inte

SÅ BYGGER VI I DAG

Mer uttag. Mer produktion. Mer avfall. Högre BNP. Glaset är redan fullt. Då rinner det över.

BNP BELÖNAR FEL SAKER

BNP räknar ihop pengar som byter händer. Ju mer vi producerar och slänger, desto högre blir siffran. Det säger ingenting om livet.

Skogen står kvar Syns inte i BNP

Den renar luften. Binder koldioxid. Ger liv åt djur och växter. BNP räknar den nästan som noll.

Skogen huggs ner Räknas som framgång

Virket säljs. Pengar rör sig. BNP går upp. Naturen är borta. Samma sak med stormar och sjukdom: mer aktivitet, sämre liv.

LINJÄRA KEDJAN

Systemet är byggt för slit och släng. Återvinning längst bak räddar inte en produkt som redan är omöjlig att laga.

Gräv upp→Tillverka→Använd kort→Kasta

Avfall försvinner inte. I en sluten biosfär samlas det. Utsläpp stannar. Naturens utrymme trängs undan.
Förlorad natur kommer inte tillbaka. Biologisk mångfald återskapas inte av sig själv. När taket är nått slår systemet i det.

Evig tillväxt är en illusion. Ett välmående samhälle är möjligt – men bara inom planetens gränser.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Designa för lång livslängd, reparation och återbruk.
Öka materialåtervinning och marknaden för sekundära råvaror.
Tjänste- och delningsmodeller där funktion säljs i stället för kortlivade produkter.
Fortsätta huvudsakligen linjärt men effektivisera produktionen.

MIN ANALYS

Leva mellan golv och tak

Hur lever vi goda liv utan att förstöra planeten? Svaret är donuten. Ingen under golvet. Ingen över taket. Det är utrymmet vi ska bo i.

golvvärdigt liv

+

takplanetens gräns

=

rummetmålet

SÅ LÄSER JAG DET

Ekonomin är inte ett mål. Den är ett verktyg. Den ska tjäna livet – inte tvärtom.

ÖVER TAKET Planeten tar stryk

Klimat, natur, vatten, mark, luft. Pressar vi för hårt förstör vi det allt liv beror på.

I DONUTEN Tryggt och rättvist utrymme

Här kan människor må bra och utvecklas. Utan att vi slår sönder jorden.

UNDER GOLVET Människor faller

Mat. Vatten. Bostad. Hälsa. Utbildning. Trygghet. Ingen ska sakna det.

01 Byt mål
Sluta jaga högre BNP. Sikta på att människor mår bra – inom planetens gränser.
02 Se helheten
Ekonomin står inte utanför naturen. Utan ekosystem finns ingen ekonomi. Utan människor som mår bra finns inget samhälle.
03 Var cirkulär
Produkter ska hålla, lagas, delas och återvinnas. Material ska cirkulera. Inte förbrukas.
04 Kvalitet före volym
Livskvalitet är viktigare än mer prylar. Långsiktig balans är viktigare än kortsiktig vinst.

BehövsEkonomi
Vi behöver företag, jobb och utveckling. Men de måste rymmas mellan golv och tak.
Löser inteBNP-jakt
Pengar som rör sig är inte samma sak som ett bra liv.
Löser inteSlit och släng
Ta, gör, kasta fungerar inte på en planet som inte växer.
Löser inteTillväxt som tvång
Mer volym varje år är inte ett mål. Det är ett systemfel.

Vi är inte bara konsumenter. Vi kan samarbeta, dela och ta ansvar. Ekonomin ska stärka det – inte bara konkurrens.
Tillväxt är inte allt. Ett land kan vara rikt på pengar och fattigt på natur, tillit och framtidstro. Det är inte framgång.

MITT FÖRSLAG · VÄGEN DIT

Byt mål. Byt regler.

Från evig tillväxt till trygghet inom planetens gränser. Från slit och släng till cirkulära flöden. Sverige kan börja nu.

volymmer av allt

→

värdeinom gränserna

SÅ SKA VI STYRA

Nya mål. Nya skatter. Nya designregler. Det ska löna sig att spara resurser. Det ska kosta att slösa.

I DAG · I MORGON

I dag belönar reglerna mer produktion. I morgon ska de belöna att vi använder det vi har klokare.

I morgon Cirkulera. Laga. Dela.

Produkter håller. Företag säljer funktion – ljus, transport, verktyg – inte bara nya prylar. Material går runt.

I dag Gräv. Gör. Släng.

Arbete beskattas hårt. Att förbruka naturen är för billigt. BNP går upp när vi slösar.

01 · NYA MÅL Mät livet. Inte bara pengar.

Välmående. Hälsa. Trygghet. Natur.

BNP ska inte styra politiken ensamt. Ett land kan vara rikt på pengar och fattigt på framtid. Framgång är välstånd inom planetens gränser.

02 · SKATTEN Beskatta slöseri. Inte arbete.

Den som förorenar betalar.

Flytta skatten från jobb till energi, material och natur. Den som lagar, återbrukar och sparar ska gynnas. Det ska kosta mer att förbruka det som tar slut.

03 · PLANETBUDGET Samma allvar som pengabudgeten

Utsläpp. Material. Energi.

Stat, regioner och kommuner ska ha klimat- och resursbudgetar. Vi måste veta hur mycket vi har råd att använda. Det som inte mäts styrs inte.

04 · DESIGNREGLER Avfall är ett designfel

Håll. Laga. Återbruka. Återvinn.

Rätt att reparera. Produktpass som visar vad saken innehåller. Företag säljer funktion, inte slit och släng. Cirkularitet ska vara regel. Inte etikett.

SVERIGE KAN BÖRJA NU

01 Pengarna
E-krona. Statliga bolån. Kapital till det som sparar resurser – inte till bubblor.
02 Reglerna
Klimatbudgetar. Skatt från arbete till förbrukning. Produktpass och rätt att laga.
03 Testerna
Donut-ramverk i kommuner. Cirkulära zoner där företag samarbetar i slutna kretslopp.

År 2050 ska ekonomin ligga i naturens kretslopp. Alla ska ha bostad, hälsa, utbildning och trygghet. Framgång mäts i välmående – inte i mer konsumtion.

Se filmerna på YouTube ↗

HUR SKA DET GÅ TILL

Billigare att göra rätt

Dyrare att slösa. Varje stort förslag ska visa vad det gör med människor och med planeten. Det ska vara enkelt att se. Det kan börja nu.

100dagar

→

vardagenmärks

SÅ BÖRJAR VI

Inte en vision om 2050. En plan som går att göra nu. Från mer och snabbare till bättre och klokare.

DONUT-KVITTOT Varje förslag ska visa båda sidor

Gynnar det trygghet, hälsa och jämlikhet? Eller ökar det utsläpp, avfall och förbrukning? Statsbudgeten får ett kvitto. Det ska vara enkelt att se.

MänniskorPlanetenStatsbudgeten

01 · BUDGETARNA

Samma allvar som pengarna. Staten, regioner och kommuner ska veta hur mycket utsläpp och material de har råd med.

Pengabudgeten Vi har den redan

Stat, region och kommun vet hur mycket pengar som får användas. Det syns. Det styr.

Klimat och material Samma allvar saknas

Inför budget för utsläpp och material. Då syns hur snabbt belastningen måste ner.

02 · SKATTERNA

Det ska bli billigare att laga och återbruka. Dyrare att gräva upp nytt och slänga.

Koldioxidskatt

Värdesäkras. En del tillbaka till hushållen. En del till gröna investeringar.

Jungfruligt material

Plast, aluminium och cement beskattas mer. Återvunnet gynnas.

Laga, inte köpa

Lägre moms på reparation. En bonus som gör det lönsamt att laga.

Ränteavdraget ner

Pengarna till energieffektivisering och klimatsmarta renoveringar.

Producentansvar

Billigare att sälja det som går att laga. Dyrare att sälja avfall.

Återvunnet först

Den som använder gammalt material ska ha bättre villkor än den som gräver upp nytt.

03 · PRODUKTERNA

Produkter ska inte designas för att slängas. De ska hålla, kunna lagas och kunna återvinnas.

Produktpass

Ett digitalt pass: vad den innehåller, hur den lagas, hur materialet återvinns.

Rätt att laga

Reservdelar och manualer ska finnas länge. Produkter ska inte låsas i onödan.

Upphandling

Offentlig sektor prövar återbruk och reparation först. Mallar. Gemensamma krav.

Bygg och el

Skärpta klimatkrav på nya hus. Återbrukat material först. Spillvärme tas tillvara. Elpriset belönar den som flyttar förbrukning.

04 · PENGARNA

Finanssystemet ska göra omställningen billigare. Inte spekulation dyrare.

SBAB

Gröna renoveringslån. Krediter för återbruk och energieffektivisering.

Kreditgarantier

Cirkulära projekt blir billigare och tryggare att finansiera.

E-kronan

Testas som beredskap, även offline. Kan betala reparationsbonus rakt ut.

FÖRSTA 100 DAGARNA Åtta beslut. Sedan märks det.

En nationell reparations- och återbruksfond. Kommunala återbrukshus. Utbildning av reparatörer. Offentlig sektor hyr och lånar mer – köper mindre nytt.

Donut-kvittoKlimatbudgetSänkt reparationsmomsReparationsbonusKlimatkrav i byggSBAB gröntRätt att lagaProduktpass-nod

I VARDAGEN

Billigare att laga än att köpa nytt. Momsen och bonusen vänder kalkylen. Avfallet minskar.
Staten köper återbrukat som standard. När det offentliga handlar smart följer marknaden efter.
Nya hus byggs med lägre utsläpp. Återbrukat material prövas först. Elräkningen belönar smart användning.
Lån till klimatsmart renovering blir enklare. Mindre avfall. Lägre utsläpp. Bättre koll på resurserna.

Från slit och släng till reparation och återbruk. Från kortsiktig tillväxt till välfärd inom planetens gränser.

Se filmerna på YouTube ↗

MINA REFLEKTIONER

Ja. Men inte som i dag.

Börsen har en plats i donutekonomin. Men bara om den slutar belöna företag som växer genom att slita ut naturen och pressa människor.

vinst

≠

värde

SÅ LÄSER JAG DET

Avkastning behövs. Den får inte vara blind. Klimatpåverkan ska vara lika tydlig som det ekonomiska resultatet.

01 Kvartalet styr
Företag värderas efter kortsiktig vinst. Trycket är att växa, sälja mer och producera mer. Hela tiden.
02 Kostnaden syns inte
Utsläpp. Förlorad natur. Dåliga villkor. Överutnyttjade resurser. Det står sällan i bokslutet.
03 Någon betalar ändå
Samhället. Naturen. De som kommer efter oss. Kostnaden försvinner inte för att den saknas i siffrorna.
04 Styr kapitalet rätt
Till företag som bygger cirkulärt, minskar utsläpp, använder resurser klokt och skapar hållbara jobb.

I DAG · I DONUTEN

I dag belönar börsen mer tillväxt. I donuten ska den belöna verkligt värde – inom planetens gränser.

I donuten Kapital till framtiden

Företag som löser problem, minskar avfall och bygger robusthet. Avkastning finns. Den är inte blind.

I dag Kvartalsvinst. Dolt slitage.

Aktiekursen går upp när intäkterna ökar. Vad det kostat människor och miljö syns sällan.

BehövsAvkastning
Den ska inte försvinna. Den ska balanseras mot långsiktigt värde för människor och planet.
Löser inteBlind tillväxt
Mer intäkter är inte samma sak som mer värde. Börsen ska inte belöna slöseri.
BehövsÖppen påverkan
Klimat, resurser, villkor och cirkularitet ska synas. De ska vara del av värderingen.
Löser inteVinst genom slitage
Företag som växer genom att slita ut naturen eller pressa människor ska inte lyftas.

Det vi inte ser i boksluten betalas ändå. Sociala och miljömässiga konsekvenser räknas som något utanför ekonomin. I verkligheten ligger notan hos oss alla.
Börsen kan bli ett verktyg. Pengarna styrs då till företag som skapar verkligt värde – inte bara högre vinster, utan ett bättre samhälle inom planetens gränser.

Avkastning ska finnas. Men den ska bära med sig människor, samhälle och planet.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Det blir billigare att laga än att köpa nytt. Det ska kosta att slösa.
Mindre beroende av att gräva upp nytt. Mer av att använda det vi redan har.
Stat och kommun styr mot klimat- och materialbudget. Inte bara mot BNP.
Produkter ska hålla och kunna lagas. Avfall är ett designfel.
Företag kan sälja ljus, transport och verktyg – inte bara fler prylar.

−

Skatt på material och energi kan slå mot dem som redan har det ont – om pengarna inte går tillbaka.
Att laga och återvinna kostar också energi, arbete och transporter.
Om prylar blir billigare och mer effektiva kan vi köpa fler – och slösa lika mycket.
Allt kan inte cirkulera. Material försvinner. Energi går åt i varje varv.
Färre nya prylar kan slå mot jobb i tillverkning och handel.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

När är det faktiskt bättre att köpa nytt än att laga?
Hur undviker vi att skatt på material och energi slår mot dem som redan har det ont?
Hur undviker vi dyra krav med liten miljönytta?
Hur vet vi att en produkt verkligen är cirkulär när delarna kommer från hela världen?
Hur undviker vi att effektivare prylar bara leder till mer köp?
Vad händer med jobb som bygger på att sälja mer nytt?

07

SAKFRÅGA 07

Fred: samma pengar till fred som till upprustning

Ett försvar kan behövas när hotet redan finns. Verklig säkerhet är att hotet inte uppstår.

FAKTA

Militärt försvar, avskräckning, diplomati, medling, handel, institutioner och konfliktförebyggande arbete är olika verktyg för säkerhet.
FN beskriver förebyggande diplomati och medling som centrala verktyg för att hindra tvister från att eskalera till våld.
Säkerhetsdilemman kan uppstå när en stats försvarsåtgärder uppfattas som hot av andra.

KÄLLOR

FN – Peace and Security↗UN DPPA – Prevention and mediation↗

Källorna är startpunkter för faktaunderlaget, inte argument för min slutsats.

PROBLEMBESKRIVNING · SYSTEMFELET

Den onda cirkeln

En Patriot-robot kostar tiotals miljoner. Den skjuts iväg på några sekunder – för att förstöra ett annat vapen. Hur hamnade vi här?

01 Rädsla föder rustning
Ett land känner sig hotat och rustar. Grannen ser det, känner sig ännu mer hotad och rustar också.
02 Mer vapen. Mer rädsla.
Varje steg mot mer säkerhet gör världen mer osäker. Större budget. Fler robotar. Ännu mer rädsla.
03 Få vinnare. Många förlorare.
Krig kan skapa en vinnare på kartan. I verkligheten dör människor. Familjer splittras. Barn växer upp med trauma.
04 Någon blir rikare
När världen blir farligare stiger efterfrågan på vapen. Aktier går upp. Pengar och rädsla matar varandra.

rädslaett land rustar

×

vapengrannen rustar

SÅ BYGGER VI I DAG

Mer rädsla. Fler vapen. Större försvarsbudgetar. Vi blir allt bättre på att leva i cirkeln. Inte på att ta oss ur den.

DEN ONDA CIRKELN

Krig och rädsla skapar efterfrågan på vapen. Efterfrågan skapar vinster. Ju större systemet blir, desto fler intressen knyts till fortsatt upprustning.

Rädsla→Rustning→Mer rädsla→Fler vapen

Det betyder inte att alla i försvaret vill ha krig. Men sambandet måste sägas rakt: när världen blir farligare kan någon annan bli rikare.
Vi pratar om den här cirkeln hela tiden. Fler soldater. Mer ammunition. Fler robotar. Betydligt mindre om vägen ut.

En spiral där varje steg mot ökad säkerhet gör världen mer osäker.

Se filmerna på YouTube ↗

ALTERNATIV

Fortsätta den onda cirkeln: mer rädsla, mer vapen, större budgetar.
Säga att vi vill ha fred – utan att lägga motsvarande pengar.
Bara diplomati, utan förmåga att försvara oss när hotet redan finns.
Samma pengar till fred som till upprustning. Försvar i dag. Färre vapen i morgon.

MIN ANALYS

Fred kan också förstärka sig själv

Samtal skapar förtroende. Förtroende minskar rädsla. Mindre rädsla gör samarbete möjligt. Det är den goda cirkeln. Vi pratar nästan bara om den andra.

talvi vill ha fred

≠

fredpengar och folk

SÅ LÄSER JAG DET

Det räcker inte att säga att vi vill ha fred. Inte om nästan alla resurser går till att förbereda oss för krig.

TVÅ CIRKLAR

Båda förstärker sig själva. Vi bygger den ena med full kraft. Den andra får högtidstal.

Den goda cirkeln Samtal. Förtroende. Samarbete.

Gemensamma intressen minskar risken för konflikt. Mindre konflikt skapar ännu mer förtroende. Fred kan växa.

Den onda cirkeln Rädsla. Rustning. Mer rädsla.

Varje vapen gör grannen mer rädd. Mer rädd betyder fler vapen. Säkerheten äter sig själv.

Samtal→Förtroende→Samarbete→Mindre konflikt

01 Fred är inte ett tal
Den kräver organisationer, forskning, institutioner, människor och långsiktiga pengar. Samma allvar som försvaret.
02 Försvar när hotet finns
Ett försvar kan behövas. Det är inte naivt att säga det. Det är naivt att tro att bara vapen räcker.
03 Verklig säkerhet är större
Att minska sannolikheten för att hotet över huvud taget uppstår. Inte bara att slå tillbaka när det redan är här.
04 I dag och i morgon
Vi ska kunna försvara oss i dag. Samtidigt bygga en värld där våra barn behöver färre vapen i morgon.

BehövsFörsvar
När hotet redan finns. Brandsläckare. Ett land utan förmåga är inte fredligt. Det är blottat.
Löser inteBara upprustning
Mer vapen kan göra grannen mer rädd. Då rustar grannen. Cirkeln snurrar fortare.
BehövsDen goda cirkeln
Diplomati, medling, samarbete och förtroende. Fred måste få folk och pengar.
Löser inteHögtidstal
Att vilja fred utan att satsa på den är inte en strategi. Det är en mening i ett tal.

Det är inte ett val mellan försvar och fred. Det är ett val mellan att bara mata den onda cirkeln – eller att bygga den goda med samma beslutsamhet.
Var finns motsvarande satsning? På diplomati. På medling. På förtroende. På institutioner som gör samarbete mer lönsamt än konflikt.

MITT FÖRSLAG · ETT KRAV

Samma pengar till fred

Vill ni lägga 100 miljarder på militär säkerhet – lägg då också 100 miljarder på att minska risken för framtida krig. Inte som symbol. Som strategi.

100till rustning

=

100till fred

SÅ SKA VI STYRA

Fred ska behandlas lika seriöst som försvar. Vill ni ha förtroende för upprustningen – visa att ni satsar lika mycket på vägen ut.

I DAG · I MORGON

Försvaras i dag. Byggs i morgon. Båda krävs. Den ena får budget. Den andra får ord.

I morgon Färre vapen till barnen

Diplomati, medling, forskning, institutioner och samarbete. Mätbart. Långsiktigt. Samma beslutsamhet.

I dag Försvar när hotet finns

Ett land kan behöva kunna slå tillbaka. Det är inte pacifism att säga det. Det är riskhantering.

01 · DIPLOMATI Samtal innan vapnen

Medling. Förtroende. Utbyte.

Människor och samhällen som möts. Förtroendeskapande när det fortfarande går. Samtal är inte naivt. Tystnad är dyrt.

02 · INSTITUTIONER Fred ska ha folk och forskning

Organisationer. Kompetens. Uppföljning.

Freds- och konfliktforskning. Internationella institutioner. Mål som går att mäta. Fred ska inte vara ett sidoprojekt.

03 · SAMARBETE Gör fred mer lönsam än konflikt

Klimat. Energi. Gemensamma intressen.

System där det lönar sig att samarbeta. Nedrustning när den är möjlig. Gemensamma intressen minskar risken för krig.

04 · KRAVET Samma allvar. Samma pengar.

Inte symbolpolitik.

Om upprustningen ska ha förtroende måste vägen ut ur den också ha budget. Det är inte naivt. Det är att mena allvar när vi säger att fred är målet.

Vi kan mata den onda cirkeln. Eller bygga den goda med samma kraft. Samma pengar till fred som till krig och upprustning.

Se filmerna på YouTube ↗

FÖRDELAR / NACKDELAR · FÖRSLAGET

+

Fred behandlas lika seriöst som försvar. Pengar, folk och mål. Inte bara ett tal.
Vi kan försvara oss i dag – och bygga så att barnen behöver färre vapen i morgon.
Upprustningen får förtroende först när vägen ut också har budget.
Gemensamma intressen minskar risken för krig. Klimat, energi, samarbete.

−

Samtal stoppar inte den som redan valt krig.
Fred är svår att mäta. Framgång är ofta ett krig som inte hände.
Lika många kronor till fred som till rustning kan bli för fyrkantigt.
Sverige kan inte bygga freden ensamt. Mycket kräver att andra länder är med.
Samma belopp som försvaret är enormt. Pengarna tas från något annat.

INVÄNDNINGAR SOM MÅSTE TAS PÅ ALLVAR

Hur mäter vi ett krig som inte hände?
Vad kan Sverige göra självt – och vad kräver att andra länder är med?
Hur undviker vi naivitet mot den som inte vill ha fred?
Måste beloppen vara lika stora – eller är det ett sätt att säga att freden ska tas på allvar?
Vad räknas som fredspengar – och hur undviker vi att bara byta namn på det vi redan gör?

Om vi byggde
Sverige från grunden

Sluta lappa. Börja med systemet.

Sju systemfel. Sju tydliga teser.

Energi: ett elpris kan inte lösa fyra problem

Ett elpris kan inte lösa fyra problem

Priset kan inte göra fyra jobb

Rätt verktyg till rätt jobb

Framtiden kräver inte mer energi

Offentlig IT: varför bygger vi samma Sverige om och om igen?

Varför bygger vi samma Sverige 311 gånger?

De har inte 311 problem. De har ett.

Bygg en gång. Använd av alla.

Bygg först det alla behöver

Skolan: bygg Sveriges bästa lektion en gång

Kvaliteten ska inte bero på postnumret

Det är inte ett lärarfel

Bygg Sveriges bästa lektion en gång

Tillväxtekonomi: tillväxten är ett tvång, inte ett mål

Pengar skapas som skuld

Bankerna har sedelpressen

Ta tillbaka sedelpressen

Ett gott liv: inom jordens gränser

Ekvationen går inte ihop

Kärlek räcker inte utan handling

Ett gott liv för alla

Räkna baklänges

Cirkulär ekonomi: leva mellan golv och tak

Tillväxt utan gränser är omöjligt

Leva mellan golv och tak

Byt mål. Byt regler.

Billigare att göra rätt

Ja. Men inte som i dag.

Fred: samma pengar till fred som till upprustning

Den onda cirkeln

Fred kan också förstärka sig själv

Samma pengar till fred

Bygg gemensamt där behoven är gemensamma.

Filmerna är nästa lager – inte startsidan

Mitt eget bidrag: Last Planet

Jag vill bli motsagd – med sakliga argument.

Om vi byggdeSverige från grunden

Sluta lappa. Börja med systemet.

Sju systemfel. Sju tydliga teser.

Ett elpris kan inte lösa fyra problem

Priset kan inte göra fyra jobb

Rätt verktyg till rätt jobb

Framtiden kräver inte mer energi

Varför bygger vi samma Sverige 311 gånger?

De har inte 311 problem. De har ett.

Bygg en gång. Använd av alla.

Bygg först det alla behöver

Kvaliteten ska inte bero på postnumret

Det är inte ett lärarfel

Bygg Sveriges bästa lektion en gång

Pengar skapas som skuld

Bankerna har sedelpressen

Ta tillbaka sedelpressen

Ekvationen går inte ihop

Kärlek räcker inte utan handling

Ett gott liv för alla

Räkna baklänges

Tillväxt utan gränser är omöjligt

Leva mellan golv och tak

Byt mål. Byt regler.

Billigare att göra rätt

Ja. Men inte som i dag.

Den onda cirkeln

Fred kan också förstärka sig själv

Samma pengar till fred

Bygg gemensamt där behoven är gemensamma.

Filmerna är nästa lager – inte startsidan

Mitt eget bidrag: Last Planet

Jag vill bli motsagd – med sakliga argument.

Om vi byggde
Sverige från grunden