Importen är försumbar

• Sverige producerar ~163 TWh men använder ~134 TWh → vi exporterar netto ~30 TWh.
• 🌍 Importen från Tyskland, Polen, Danmark och Litauen är <1 % av förbrukningen – i praktiken obetydlig.
• 🌍 Norden är sammankopplat: Norge, Sverige och Finland utbyter el timme för timme. Norge har vattenkraft, Finland har kärnkraft, Sverige har en mix – tillsammans skapar det ett starkt system. Att vi ”hjälps åt” gör oss mer robusta och flexibla.
• ⚡ Nästan all el importerad till SE4 kommer från SE3 – inte från kontinenten. Ledningarna klarar distributionen idag!

Varför blir det ändå dyrt?

• 📉 SE4 använder ~21 TWh men producerar bara ~10 TWh → underskott ~11 TWh.
• 🔌 När ledningarna från SE3 blir fulla måste SE4 ta in små volymer från kontinenten.
• 💰 Dessa små volymer sätter priset – enligt elbörsens modell – för hela SE4.

Det verkliga problemet

Det är alltså inte att Sverige saknar el eller att nätet är för klent nationellt. Problemet är att prismodellen på elbörsen gör att dyra importpriser får styra SE4 även om volymerna är mycket små.

Lösningen framåt

• 🏡 Energieffektivisering – varje sparad kWh minskar underskottet permanent.
• ⏳ Lastflex – flytta konsumtion bort från de dyraste timmarna.
• 🌞 Solceller, batterier, smart laddning – gör hushåll och företag mindre beroende av prisvariationer.
• 🔋 Smart laddning och lagring minskar behovet av kontinentimport i kritiska timmar.
• ♻️ I en cirkulär framtid är det inte självklart att energianvändningen ska öka – tvärtom behöver vi minska vår totala användning för att hushålla med resurserna.
• 🏭 Ersättning till stora energislukare – industrin kan erbjudas kompensation för att tillfälligt minska sin förbrukning vid bristsituationer. Det frigör kapacitet och sänker pristopparna för alla.

Slutsats: Sverige har ingen importkris. Det är elbörsens prismodell – inte brist på el – som skapar de extrema priserna i SE4. Med smartare lösningar kan vi kapa pristopparna och göra systemet rättvisare. 🌱

👉 Kanske är det dags att ifrågasätta om el – en samhällskritisk infrastruktur – verkligen ska prissättas på en börs, där spekulation och små volymer får avgöra vad alla betalar.

⚛️ Kärnkraft med uran – en återvändsgränd, inte en cirkel

Kärnkraft presenteras ofta som ”fossilfri” och därmed hållbar. Men det är en illusion. Uranbrytning, anrikning och slutförvar är linjära processer som förbrukar ändliga resurser och lämnar efter sig farligt avfall i tiotusentals år. Det är raka motsatsen till cirkularitet.

⚙️ Anrikning krävs – och skapar restprodukter

Naturligt uran innehåller bara 0,7 % av den klyvbara isotopen U-235. För att bli bränsle måste det anrikas till 3–5 %. Detta görs genom att separera ut U-235 ur uranhexafluorid (UF₆) i centrifuger. Processen kräver enorma mängder energi och lämnar kvar stora mängder utarmat uran (U-238), som är svårt att hantera och används i t.ex. militär ammunition.

☢️ Kärnklyvningen skapar farliga restämnen

När U-235 klyvs bildas hundratals nya radioaktiva isotoper – cesium-137, strontium-90, plutonium-239 m.fl. Dessa är långt farligare än själva uranet och kräver slutförvar i upp till 100 000 år. Det är inget kretslopp – det är ett avfallsberg som framtida generationer måste vakta.

♻️ Inte en cirkulär lösning

• ⛏️ Brytning → förbrukar mark, vatten, energi och skapar giftiga gruvdammar.
• ⚙️ Anrikning → ger restprodukter som aldrig kan återcirkuleras.
• 🔥 Reaktor → skapar nya långlivade isotoper som inte kan neutraliseras.
• 🏚️ Slutförvar → kräver mänsklig vaksamhet i tidsrymder längre än civilisationers livslängd.

🌍 Slutsats:

Uranbaserad kärnkraft är en kortsiktig lösning. Den ger energi idag men lämnar problem i tusentals år. Det är varken cirkulärt eller hållbart – bara en övergångsteknik i väntan på verkligt förnybara kretsloppsbaserade lösningar som sol, vind, lagring och smart förbrukning.

🛑 Kärnkraft är inte hållbart – det är en politisk eftergift

Vi pratar ofta om hållbarhet som om det räcker med låga koldioxidutsläpp. Men hållbarhet handlar om mycket mer: resurser, avfall, långsiktighet – och framför allt cirkularitet 🔄.

❌ Kärnkraft är inte förnybar. Och den är inte cirkulär.

⛏️ Uran måste brytas i gruvor. Det tar slut. ☢️ Det blir till farligt avfall som ingen generation hittills har kunnat göra sig av med – bara skjuta framför sig i 100 000 år.

Att kalla detta "hållbart" är ett hån mot hela idén om hållbar utveckling. Det är ett linjärt system i en tid då vi måste bygga cirkulära system ♻️. Energi där inget går till spillo. Där det som produceras också kan tas tillvara.

🏛️ Att EU valde att klassa viss kärnkraft som hållbar i sin taxonomi var inte vetenskap – det var politik. En kompromiss för att få igenom ett dokument.

⚡ Varför kan elpriset bli negativt?

Minuspriser uppstår inte ”av sig själva” – de är ett resultat av oflexibel produktion + en föråldrad prismodell:

• 🧱 Stora kärnkraftverk är tröga och dyra att reglera. Att dra ner eller stoppa kostar mer (uppstart/avkylning, bränslecykel, slit, riskpremier) än att kortvarigt betala för att bli av med överskottselen.
• 🔌 El måste balanseras i realtid. När produktionen (vind/sol + baslast) överstiger efterfrågan pressas spotpriset under noll för att tvinga bort produktion.
• ⏱️ Timhandel på elbörsen sätter pris efter lägsta bud för att få balans, vilket snabbt kan ge negativa priser vid låg last (nätter/helger) och hög produktion.

🚫 Mer kärnkraft + samma prismodell = sämre förnybart

Om vi bygger ut mer kärnkraft utan att ändra marknadsdesignen:

• Ökar baslasten som är dyr att reglera → minuspriser blir vanligare vid låg last/hög vind/sol.
• Förnybar produktion trängs ut ekonomiskt just när den borde växa.
• Investeringar i lagring och efterfrågeflex flyttas på framtiden – systemet fastnar i gårdagens logik.

Om vi på allvar vill bygga ett framtidssäkrat energisystem måste vi vara ärliga:

✅ Förnybart är hållbart – när det kombineras med lagring, styrning och cirkularitet
❌ Kärnkraft är ett fossilfritt nödalternativ – inte en hållbar lösning
❌ Stora kärnkraftverk är tröga och dyra att reglera. Passar inte i det flexibla elsystem vi behöver bygga.

🚨 Hållbarhet utan cirkularitet är bara greenwashing

Idag utgår prognoser om elbehov från en värld med evig tillväxt. Därför hör vi politiker tala självsäkert om att vi måste bygga ny kärnkraft för att möta framtidens behov.

Men i en cirkulär värld är det ingen självklarhet att vi behöver mer energi – tvärtom kan vi behöva mindre. Ett samhälle byggt på cirkularitet, smart design och effektivitet kan skapa hög livskvalitet med en lägre energiförbrukning.

Varför mer inte alltid är bättre

• 🛠️ Resurserna räcker inte: mer stål, cement, uran, sand och litium i evigt ökande takt är ohållbart – även om systemen är fossilfria.
• 🔁 Cirkularitet: designar vi för återbruk, reparation och smarta flöden krävs mindre energi i grunden.
• 🤖 Ny teknik: AI, smarta elnät och lagring kan jämna ut behovet istället för att driva på ökad produktion.
• 💡 Existentiell fråga: handlar inte om fler reaktorer, utan om att våga säga: ”Det räcker nu.”

Slutsats

Budskapet i klartext:
Framtiden kräver inte nödvändigtvis mer energi – den kräver klokare energianvändning. I en cirkulär värld bygger vi välstånd på effektivitet, inte på ständigt ökande förbrukning. 🌍💚

❌ Dagens system straffar det hållbara

Idag får du minst betalt när du producerar mest:

• När det blåser → vindkraft får negativt pris.
• När solen skiner → solceller tvingas betala för att mata in el.
• När hushåll producerar egen el → får de sämre villkor än stora aktörer.

Det är helt bakvänt. Dagens marknad straffar dem som försöker göra rätt.

⚡ Varför kan elpriset bli negativt?

Det låter konstigt – men ibland måste elproducenter betala för att bli av med sin el. Så här fungerar det:

• 🔌 El kan inte lagras i stora mängder – den måste användas direkt.
• 🌬️ Mycket vind och sol ger enormt överskott mitt på dagen.
• 📉 Låg efterfrågan (t.ex. nätter, helger, vår/höst) gör att ingen vill köpa elen.
• ⚖️ För att balansera systemet pressas priset ner under noll.

👉 Resultat: Vindkraft och solceller kan tvingas betala för att leverera sin el. Det är ett tydligt bevis på att dagens elmarknad inte är anpassad för en hållbar framtid.

I dag styrs vårt elpris av en elbörs som ändrar pris varje timme – ofta med extrema svängningar. Det kan vara −50 öre kl 13 och +3 kronor kl 18. Den här modellen fungerar inte längre. Inte för hushåll. Inte för företag. Och inte för framtidens elproduktion.

Vi behöver tänka om – i grunden.

❌ Dagens system straffar det hållbara

Idag får du minst betalt när du producerar mest:

• När det blåser → vindkraft får negativt pris.
• När solen skiner → solceller kan tvingas betala för att mata in el.
• När hushåll producerar egen el → får de sämre villkor än stora aktörer.

Det är helt bakvänt. Dagens marknad straffar dem som försöker göra rätt.

👉 Resultat: Förnybart som egentligen borde gynnas för ”rätt” timmar får istället betala – eftersom baslasten inte vill/kan reglera ner.

🏛️ Elbörsen och prismodellen är förlegade

Dagens marknadsdesign (timvisa marginalpriser) är byggd för planerbar termisk baslast – inte för ett system där vind, sol, lagring och smart styrning dominerar.

• Den premierar produktion som alltid kör framför flexibilitet.
• Den gör att överskott straffar förnybart i stället för att belöna flexibel konsumtion och lagring.

🧭 Vägen framåt

• 💡 Skrota timvis spekulation – inför ett gemensamt månadspris för slutanvändare, med separata incitament för flexibilitet och lagring.
• ⚖️ Betala för systemnytta – ersätt flexibilitet, lokala batterier och laststyrning när de minskar flaskhalsar.
• 🔄 Gör produktion ansvarig för obalanser – den som orsakar kostnader ska bära dem, inte förnybart i kläm.

🔁 En ny modell: ett gemensamt månadspris

Jag föreslår att vi skrotar den timbaserade elbörsen (Nord Pool) och istället inför ett fast elpris som gäller i hela Sverige – en månad i taget. Det här priset ska förhandlas fram av marknaden, precis som idag, men resultatet ska bli ett enda pris för alla svenska elanvändare.

💡 Det är enkelt – och smart:

• Alla betalar samma pris.
• Producenter vet vilket pris de får.
• Hushåll vet vad elen kostar.
• Företag vågar investera.
• Sol- och vindkraft får stabila villkor.

📈 Vad vinner vi?

• Enklare och tryggare elräkningar.
• Färre spekulanter och mindre stress.
• Större investeringar i förnybart.
• Bättre lokal elförsörjning.
• Styrka i kris – Sverige bestämmer själv över sin elförsörjning.

🛠️ Hur kan det fungera?

1. Energimarknaden förhandlar varje månad fram ett rimligt pris – utifrån tillgång, efterfrågan och prognoser.
2. Elproducenter och elbolag vet vad som gäller.
3. Alla konsumenter får samma tydliga pris.
4. Import/export hanteras separat.

🧭 Slutord

Minuspriserna är inte ett ”vindproblem” – de är ett marknadsdesignproblem i kombination med oflexibel baslast. Bygger vi mer kärnkraft men behåller dagens modell, slår vi undan benen på förnybart. Byter vi modell, får vi stabila priser, fler investeringar och ett robust, cirkulärt elsystem.

Det är dags att sluta spela rysk roulette med våra elräkningar. Vi behöver ett system som gynnar hållbarhet, trygghet och långsiktighet. El är en samhällskritisk tjänst – inte ett spekulationsobjekt.

👉 Inför ett gemensamt månadspris på el i Sverige – för stabilitet, rättvisa och framtidstro.

📚 Bakgrund

Svensk skola har stora utmaningar vad gäller likvärdighet, kunskapsresultat och tillgänglighet. Samtidigt står vi mitt i en digital revolution, där teknikens möjligheter i undervisningen långt ifrån utnyttjas fullt ut. Det finns redan framgångsrika exempel på hur digital utbildning skapar engagemang, förståelse och tillgänglighet – exempelvis i programmeringsvärlden via plattformar som Pluralsight, Khan Academy och Brilliant.org. Dessa bygger på tydlig struktur, kvalitetssäkrad pedagogik och modern teknik såsom whiteboard-animeringar, simuleringar och övningsmoment med direkt feedback.

💡 Förslag

Sverige bör skapa ett digitalt skolkomplement – tillgängligt för alla, fritt på internet – för årskurs 1 till 9 i alla ämnen enligt läroplanen.

Konkreta förslag:

1. 👩‍🏫 Rekrytera de främsta pedagogerna i landet inom varje ämnesområde.
2. 🖥️ Utveckla digitala kurser för hela grundskolans innehåll – strukturerade som digitala läromedel med:
   • 🎥 Videolektioner
   • ✏️ Whiteboard-förklaringar
   • 🕹️ Interaktiva övningar
   • 📑 Digital innehållsförteckning för snabb navigation
3. 🌐 Bygg en öppen digital plattform, statligt driftad och fri att använda, som ett stöd till elever, föräldrar och lärare.
4. 🤝 Utveckla detta som ett nationellt samarbete, där Skolverket, UR, universitet, lärarhögskolor och teknikpartners ingår.

🎯 Syfte och användning

• 📘 Komplement till klassrumsundervisning
• 🏠 Stöd för elever med frånvaro
• 🔄 Repetition och fördjupning
• 👨‍👩‍👧 Hjälpmedel för föräldrar att stötta sina barn
• ✨ Inspirationsverktyg för lärare

Detta ersätter inte läraren – men stärker eleven, skapar jämlikhet och effektiviserar lärande.

Vinster för Sverige

• 📈 Ökad kunskapsnivå i hela landet
• ⚖️ Minskade skillnader mellan skolor och kommuner
• 🧑‍🏫 Avlastning för lärare
• ✅ Fler elever med godkänt i alla ämnen
• 🤝 Stärkt förtroende för skolan
• 🌍 Demokratisering av kunskap

📢 Uppmaning till politiskt initiativ

Vi föreslår att regeringen, i samarbete med Skolverket, inleder en förstudie med syftet att:

• 🗂️ Kartlägga innehåll och tekniska behov
• 👥 Identifiera nyckelpersoner och aktörer
• 💰 Säkerställa finansiering via statlig budget

En sådan satsning skulle vara en strategisk och långsiktig investering i Sveriges framtid. Att tillgängliggöra högkvalitativ utbildning för alla – oavsett var man bor – borde vara en självklar del i en modern kunskapsnation.

Gör Sverige oberoende av banker för digital identitet. Med SweID kan alla medborgare logga in, signera och identifiera sig – rättssäkert, inkluderande och EU-godkänt.

Varför sweID?

• ✅ Alla inkluderas – även utan bankkonto (nyanlända, äldre, personer med betalningsanmärkningar).
• ✅ Statlig kontroll – digital identitet är kritisk infrastruktur som ska ligga i offentliga händer.
• ✅ Rättssäkert & transparent – beslut enligt lag, inte privata villkor.
• ✅ Smidigare e-förvaltning – sömlöst med folkbokföring, Skatteverket, CSN m.fl.
• ✅ EU-redo – följer eIDAS 2 och fungerar i hela EU.

Hur långt har vi kommit?

• 🧭 2022: Regeringen ger DIGG uppdrag att förbereda statlig e-legitimation.
• 🔍 2023: Förstudier, kravanalys och EU-samråd.
• 🧪 2024–2025: Pilotprojekt och tester med användare och e-tjänster.
• 🚀 2026: Planerad lansering till allmänheten enligt eIDAS 2.

Vad innebär SweID?

• 📱 Digital ID-plånbok i mobilen för inloggning, signering och verifiering.
• 🔐 Stark autentisering (biometri/PIN) och privacy by design (dela bara nödvändig data, t.ex. åldersintyg).
• 🧾 Offline- och fysisk variant för den som saknar smartphone.

🚀 Slutsats

SweID stärker frihet, jämlikhet och digital suveränitet. Arbetet är igång – nästa steg är att göra det tillgängligt för alla. 🌟

👉 Även om kommunerna är olika stora, gör de samma typ av arbete:

• HR/personal: alla kommuner anställer, betalar ut lön, hanterar semester och sjukfrånvaro.
• Ekonomi: alla gör bokföring, budget, fakturor, uppföljning.
• Ärenden: alla tar emot ansökningar, beslutar, skickar handlingar.
• Dokumenthantering: alla måste lagra och arkivera beslut på ett rättssäkert sätt.
• Skola, vård, omsorg, VA: behoven är i grunden likadana över hela landet, eftersom de styrs av samma lagar (Skollagen, Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Miljöbalken m.m.).

📌 Skillnaden mellan en liten kommun och en stor kommun handlar mest om volym (antal elever, antal anställda) – inte om vad systemet faktiskt behöver kunna.

Varför är det ineffektivt med 290 upphandlingar?

• Alla uppfinner hjulet på nytt 🚲
  Varje kommun gör samma process: kravställning, upphandling, förhandling, införande, integration. → Det slukar pengar och tid – och resultatet blir ändå nästan samma system.
• Leverantörslåsning 🔒
  Kommunerna blir beroende av privata företag som tar betalt varje år. Ska man byta leverantör kostar det enorma summor i migrering och utbildning.
• Dyrt och ojämnt 💸
  Stora kommuner kan förhandla fram bättre villkor än små. Det leder till orättvisa – en liten kommun får ofta dyrare system men sämre kvalitet.
• Integrationstrassel 🔌
  Eftersom systemen är olika måste kommunerna bygga dyra integrationer för att prata med grannkommunen eller regionen. Det är som att alla hade olika telefoner som inte kunde ringa varandra.

Varför är en gemensam statlig tjänst bättre?

• Ett system utvecklas en gång – används överallt.
  → Ingen dubbelutveckling, alla får tillgång samtidigt.
• Billigare för alla.
  → Kostnaden delas på hela landet istället för att varje kommun ska köpa samma sak 290 gånger.
• Bättre kvalitet.
  → En central utvecklargrupp kan bygga ett riktigt bra system istället för hundratals halvbra lösningar.
• Rättvist.
  → Små kommuner får samma förstklassiga system som stora, utan att behöva betala mer eller göra egna dyra upphandlingar.
• Enklare samarbete.
  → När alla sitter i samma system blir det enkelt att dela information och jobba över kommungränser.

En liknelse 🏥

Tänk om varje kommun skulle bygga sitt eget sjukhus med helt egna maskiner, egna utbildningar och egna läkemedelssystem.

• Dyrt.
• Ineffektivt.
• Ojämlikt.

I stället har vi ett gemensamt nationellt sjukvårdssystem, där standarder, utbildningar och utrustning delas.

👉 Alla regioner har samma huvuduppdrag enligt lag:

• Sjukvård: akutsjukvård, primärvård, specialistvård.
• Patientjournaler: alla behöver dokumentera, lagra och dela patientdata.
• HR/personal: anställa läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal, löner, schema, utbildning.
• Ekonomi: fakturor, upphandlingar, budget och uppföljning.
• Laboratorier, röntgen, remisser: samma flöden överallt.
• Apotek och läkemedel: samma regelverk, samma processer.

📌 Precis som kommunerna styrs regionerna av samma lagar: Hälso- och sjukvårdslagen, Patientdatalagen, Offentlighetsprincipen, GDPR m.m.
Det gör att deras behov i grunden är identiska – skillnaden är mest storlek och volym (en liten region har färre patienter än Stockholm, men flödena är samma).

Varför är det ineffektivt med 21 separata upphandlingar?

• Alla köper samma sak flera gånger 💸
  Varje region upphandlar journalsystem, ekonomisystem, HR-system – trots att de är i princip likadana.
• Leverantörslåsning 🔒
  Stora bolag tar betalt år efter år. Att byta system blir nästan omöjligt för en region.
• Dyrt och ojämnt ⚖️
  En rik region kan köpa de bästa lösningarna, medan en liten får sämre kvalitet men ändå höga kostnader.
• Integrationstrassel 🔌
  Patienter flyttar mellan regioner, men deras data fastnar i olika system. Att bygga integrationer är både dyrt och osäkert.

Varför är en statlig gemensam tjänst bättre?

• En journal, en patient.
  Patienten får samma tillgång till sina uppgifter i hela landet, oavsett region.
• Stora besparingar.
  Ett system utvecklas en gång och används av alla 21 regioner. Inga dubbelkostnader.
• Bättre kvalitet och säkerhet.
  En central utvecklargrupp kan bygga ett system med högsta säkerhetsnivå istället för 21 olika varianter.
• Rättvist.
  Alla regioner – även de små – får tillgång till samma förstklassiga system.
• Enklare samarbete.
  När alla regioner sitter i samma plattform kan vården samverka sömlöst över gränserna.

En liknelse 🚂

Det vore orimligt om varje region hade sitt eget tågsystem med olika rälsbredd, olika signalsystem och egna biljetter.

• Resenärer skulle fastna vid gränsen.
• Kostnaderna skulle explodera.
• Ingen helhet skulle fungera.

I stället har vi ett nationellt järnvägssystem.

👉 IT för vården är precis samma sak – digital infrastruktur som måste vara gemensam.

Genom att erbjuda ett gemensamt IT-stöd som tjänst kan staten säkerställa att alla kommuner och regioner får tillgång till samma högkvalitativa lösningar, oavsett storlek eller resurser.

Tänk på skillnaden mellan att hyra något och att äga det:

• När du hyr är du beroende av hyresvärden – priset kan höjas, du får inte ändra fritt och du är låst.
• När du äger kan du själv bestämma, förändra och utveckla långsiktigt.

IT-system fungerar på samma sätt.

1. Ekonomi – billigare i längden 💰

• Licenskostnader försvinner: Idag betalar kommuner och regioner licenser varje år till privata leverantörer. Det blir miljarder som aldrig kommer tillbaka.
• Ingen dubbelutveckling: Varje kommun köper samma sak på nytt, trots att behoven är nästan identiska. Ett gemensamt system byggt en gång används överallt.
• Ingen dyr integration: När systemen inte pratar med varandra måste man bygga broar mellan dem. Det är som att ha olika eluttag i varje rum – kostar och krånglar. Ett gemensamt system eliminerar detta.

2. Kvalitet och säkerhet 🔒

• Ett system – en standard: I dag finns hundratals olika lösningar, vilket ger ojämn kvalitet.
• Hög säkerhet överallt: Små kommuner har ofta svårt att själva hålla en hög säkerhetsnivå. Om staten ansvarar får alla samma skydd, oavsett storlek.
• Enhetlig användarupplevelse: Personal slipper lära sig olika system när de byter kommun eller arbetsplats.

3. Rättvisa och jämlikhet ⚖️

• Små kommuner halkar inte efter: Idag har de svårt att köpa samma system som stora regioner.
• Med ett statligt ägt system får alla samma tillgång till moderna, välfungerande verktyg.
• Det blir mer jämlik service för medborgarna – oavsett var man bor.

4. Kontroll och styrning 🛠️

• Staten äger koden: Ingen leverantör kan bestämma över utvecklingen eller låsa in data.
• Behoven styr – inte affärsmodeller: Idag bygger leverantörer ofta funktioner som de kan tjäna pengar på, inte alltid det som medborgarna behöver.
• Framtidssäkring: Lagändringar eller nya krav kan snabbt byggas in centralt istället för att 290 kommuner ska upphandla var för sig.

5. Samarbete och innovation 🚀

• Gemensam plattform: Gör det enkelt att dela data och samarbeta över kommun- och regiongränser.
• Modulärt tänk: Grundfunktioner (HR, ekonomi, ärenden, dokument) är samma överallt, men man kan koppla på moduler för skola, vård eller socialtjänst – utan att bygga nytt.
• Innovation möjlig: När koden är öppen kan fler bidra, både forskare, startups och offentliga aktörer.

En liknelse 🏗️

Det är som vägar och järnvägar:

Vi skulle aldrig låta privata bolag bygga varsin väg till varje kommun och sedan ta betalt för att vi ska få köra där.

Istället bygger staten gemensam infrastruktur som alla kan använda.

IT-system är dagens digitala infrastruktur – och borde behandlas på samma sätt.

💵 Pengar skapas genom lån

• När du får ett lån från banken hittar de inte pengarna i en "låda". De skapar dem digitalt direkt på ditt konto.
• Det betyder att det blir nya pengar i samhället varje gång ett lån beviljas.
• När du betalar tillbaka lånet (amortering) försvinner pengarna igen ur systemet.
• Det enda som stannar kvar hos banken är räntan – det är deras vinst.

📈 Ekonomin kräver ständig skuldtillväxt

• När gamla lån betalas tillbaka försvinner pengar ur systemet.
• Därför måste det hela tiden tas nya lån för att det ska finnas tillräckligt med pengar i omlopp.
• Om det inte görs → pengamängden krymper, människor och företag köper mindre, och ekonomin bromsar in.
• Det kallas recession – alltså en nedgång i ekonomin.

🎯 Tillväxt = målbilden

• Mer lån → mer konsumtion → högre produktion → mer skatteintäkter.
• Därför är systemet byggt för evig BNP-tillväxt.

⚠️ Att banker skapar pengar är ett systemfel

• När banker lånar ut pengar behöver de inte ha dem först. De skapar nya pengar digitalt i samma ögonblick som lånet beviljas.
• Banken tjänar sedan på räntan på lånet – ju större lån, desto större vinst.
• Om allt går bra får banken och aktieägarna vinsten.
• Men om det går dåligt (t.ex. en bostadsbubbla spricker) kan banken hamna i kris.
• Då måste ofta staten rädda banken med skattepengar för att hela systemet inte ska kollapsa.
• 👉 Det betyder att vinsterna privatiseras (går till bankerna) men riskerna socialiseras (tas av oss alla genom skatten).

🏠 Bostadspriser driver systemet

• Den största delen av alla lån i Sverige är bolån.
• När bankerna lånar ut mer pressas bostadspriserna upp – mycket snabbare än lönerna.
• Men: bostadspriser ingår inte i inflationsmåttet (KPI).
• 📊 Inflationen mäter konsumtion (mat, kläder, hyror), men inte priset på bostäder.
• 💥 Resultat: bubblan syns inte i Riksbankens inflationsmål.

💰 Varför bankerna tjänar på höga bostadspriser

• Ju dyrare bostäderna blir, desto mer måste köparen låna av banken.
• Bankens intäkter kommer från räntan på lånen. Ett större lån betyder mer ränteintäkter varje månad.
• Exempel:
  • 2 miljoner i lån × 4 % ränta = 80 000 kr per år till banken.
  • 5 miljoner i lån × 4 % ränta = 200 000 kr per år till banken.
• 👉 Alltså: högre priser = högre lån = mer pengar till bankerna.

🧑‍🎓 Varför unga förlorar på höga bostadspriser

• Unga som flyttar hemifrån möts av rekordhöga priser och måste skuldsätta sig mer än tidigare generationer.
• Stora lån betyder att en stor del av lönen går till räntor och amorteringar.
• Det blir svårare att spara, resa, starta företag eller bygga ett tryggt liv.
• Många har inte råd att köpa alls och blir fast i dyra hyresmarknaden.
• 👉 Alltså: unga bär tyngsta bördan av höga bostadspriser och växande skulder.

⚠️ Risker och kriser

• Bubblor byggs upp i bostadsmarknaden och på aktiemarknaden.
• När de spricker: hushåll fastnar i skuldfällor, banker får kreditförluster.
• Staten går ofta in och räddar bankerna → vi skattebetalare tar risken.

⚠️ Varför är bostadsekonomin ett systemfel?

• 🏦 Bolån dominerar – ~80 % av alla lån i Sverige är bolån. När bankerna lånar ut mer pressas bostadspriserna upp, snabbare än lönerna.
• 📊 Bostadspriser syns inte i KPI – Riksbankens inflationsmål mäter mat, kläder och hyror, men inte priset på bostäder.
• 🕳️ Osynlig bubbla – Riksbanken ser låg inflation och håller räntan låg, medan bostadspriserna skenar i bakgrunden.
• 💥 Konsekvens – unga låses ute, hushåll skuldsätter sig hårt och bubblor byggs upp tills de spricker. Då får ofta skattebetalarna rädda bankerna.

📌 Kort sagt

• Bankerna skapar pengar via lån.
• Tillväxt kräver ständigt fler lån.
• Bostadspriser blåses upp – men syns inte i inflationsmåttet.
• Systemet är bra för banker och kapitalägare, men ökar skulder, bubblor och ojämlikhet.

⚖️ Vinnare & förlorare i dagens kreditekonomi

🏆 Vinnare

🏦 Bankerna

• Skapar pengar genom lån och får räntor på skulderna.
• Tjänar mer ju större lån som tas.

💰 Bostadsägare & kapitalägare

• Värdena på bostäder och aktier stiger när krediter flödar.
• Blir rikare ”på pappret” och kan belåna ännu mer.

🏛️ Staten (kortsiktigt)

• Får ökade skatteintäkter när ekonomin växer via krediter.
• Behöver inte själv stå för all kreditgivning.

⚠️ Förlorare

🧑‍🎓 Unga & förstagångsköpare

• Tvingas ta allt större lån för att köpa bostad.
• Många låses helt ute från marknaden.

👩‍🔧 Låginkomsttagare

• Får svårare att få lån och drabbas hårdare av stigande bostads- och levnadskostnader.

🚀 Småföretag & innovation

• Får mindre krediter eftersom bankerna hellre lånar ut till ”säkra” bostäder.

🌍 Samhället på lång sikt

• Får bubblor, skuldkriser och ökande klyftor.
• Skattebetalarna får ofta rädda bankerna när systemet krisar.

📌 Kort sagt

• Vinnare: Banker och de som redan äger bostäder och kapital.
• Förlorare: Unga, låginkomsttagare, småföretag – och hela samhället när bubblan spricker.

Varför är dagens ekonomi ohållbar?

• 🌍 Ekonomin är byggd för evig tillväxt på en planet med ändliga resurser.
• 💸 Pengar skapas genom lån, vilket kräver ständig skuldtillväxt för att undvika recession.
• 🏠 Bostadspriser drivs upp av bolån, vilket skapar ojämlikhet och utestänger unga från bostadsmarknaden.
• ⚠️ Systemet gynnar banker och kapitalägare, medan unga, låginkomsttagare och småföretag förlorar.
• 💥 Bubblor byggs upp i bostads- och aktiemarknaderna, vilket leder till kriser som ofta räddas av skattebetalarna.

Dessa faktorer skapar en instabil och orättvis ekonomi som inte kan upprätthållas på lång sikt. För att skapa en hållbar framtid måste vi reformera vårt ekonomiska system för att prioritera stabilitet, jämlikhet och miljöhänsyn över kortsiktig tillväxt.

E-kronan – enkelt förklarat

E-kronan är som digitala kontanter – pengar som ges ut direkt av Riksbanken (staten), precis som en sedel men i digital form.

• 💸 Direkt fordran på Riksbanken (inte på en bank).
• 📱 Fungerar i mobil/dator eller som ett kort.
• 🏦 Kan användas utan bankkonto.

Hur skiljer den sig från dagens krona?

Egenskap	Dagens digitala pengar (på bankkonto)	E-krona (digitala kontanter)
Vem ger ut?	Privata banker	Riksbanken (staten)
Vems löfte?	Bankens löfte att du har pengar	Statens pengar – som sedlar, fast digitalt
Behöver bankkonto?	Ja	Nej
Vid bankproblem/kris	Kan påverkas (beroende av banken)	Består som statliga pengar
Användning	Kort, Swish, överföringar via banken	Direkta e-kronabetalningar mellan användare
Liknelse	Pengar “parkerade” hos banken	Kontanter i fickan – fast i mobilen

OBS: Tabellen förenklar för att göra skillnaderna tydliga.

Varför är e-krona bra?

e-krona ger bättre förutsättningar för övergång till en cirkulär ekonomi som är en förutsättning för vår överlevnad.

Om vi betraktar e-kronan inte bara som ett "betalsystem", utan som en grundläggande infrastruktur för en hållbar och cirkulär samhällsekonomi, då är samhällsnyttan enorm – kanske till och med existentiell.

🔁 Kopplingen i klartext:

Cirkulär ekonomi kräver mätbarhet, transparens, incitament och kontroll över resursflöden.

E-kronan kan möjliggöra allt detta – i realtid, för alla, med demokratisk kontroll.

💚 Exempel på samhällsnytta med e-kronan i en cirkulär ekonomi:

Område	Vad e-kronan möjliggör
♻️ Återbruk & återvinning	Automatisk klimatbonus när du lämnar rätt avfall
🪑 Andrahandsmarknad	Spårbar ägandehistorik och materialcertifikat
🚶 Social inkludering	Alla – även utan bankkonto – kan delta i systemet
💡 Offentlig upphandling	Transparens och spårning i hela värdekedjan
🏭 Cirkulär produktion	Dynamisk materialbeskattning baserat på avtryck
🎯 Klimatmål	Programmerbara incitament styr konsumtion i hållbar riktning

🎯 Samhällsnyttan blir alltså:

• ✅ Ekologisk nytta: bättre resurshantering, mindre avfall
• ✅ Social nytta: rättvis tillgång till pengar, bostad, delning
• ✅ Ekonomisk nytta: minskat slöseri, mer lokalt värde
• ✅ Demokratisk nytta: transparens i vem som får stöd, varför och hur

🤔 Så varför säger inte alla politiker "Kör!"?

• 🔍 De flesta ser e-kronan bara som ett finansiellt verktyg, inte ett verktyg för samhällsomvandling.
• 🏛 Det kräver politiskt mod att ifrågasätta bankernas roll.
• ⏳ Och: nyttan är stor på lång sikt, medan kostnaden är synlig på kort sikt.

🧭 Slutsats:

Ja – om vi ser helheten är samhällsnyttan med e-kronan mycket större än vad som hittills erkänns i debatten.

💬 “E-kronan är inte bara pengar. Den är ett verktyg för överlevnad – om vi vågar använda den så.”

Varför statliga bolån?

• 🏡 Boende är en samhällsfunktion – inte en vinstmaskin.
• 💰 Räntor som idag går till bankvinster kan finansiera välfärd och klimatinvesteringar.
• 🛡️ Mindre systemrisk: stabil kreditgivning som tål kriser bättre.

Fördelar i korthet

• ⚖️ Rättvist: samma transparenta villkor för alla.
• 📉 Billigare: utan vinstpåslag kan räntan bli lägre.
• 🔒 Tryggt: statlig stabilitet minskar spekulation och boom–bust.
• 🌍 Hållbart: styr kapital till energieffektiva, klimatsmarta bostäder.
• 🔄 Samhällsnytta: ränteöverskott återinvesteras i Sverige.

Så kan modellen se ut

1. 🏦 Staten (via en “Svensk Bostadsbank”) erbjuder bolån utan vinstkrav.
2. 💸 Ränteintäkter återförs till medborgarna genom välfärd eller skattesänkningar.
3. 🧾 Tydliga, lika regler och full transparens – ingen gräddfil.
4. 🧩 Framtidssäkert: integrerbart med e-krona och öppna API:er för enkel administration.

Kopplingen till cirkulär ekonomi

Med statliga bolån kan vi premiera renovering, återbruk och energieffektivisering – pengaflödet blir ett verktyg för hållbar omställning, inte ett hinder.

Bottom line: Statliga bolån gör boendet tryggare, ekonomin rättvisare och omställningen snabbare. Det här är bra för hushållen – och för Sverige. 🇸🇪

Vad händer idag?

• 🏦 Fraktionellt banksystem: nya pengar uppstår när lån beviljas.
• 💰 Privata vinster: räntor och avgifter går till aktieägare.
• 🏚️ Onormala bostadspriser: bankernas utlåning har drivit upp priserna kraftigt i Sverige.
• 👩‍🎓 Unga drabbas: många får svårt att hitta bostad till rimligt pris.
• 📈 Inflation: fler lån skapar fler pengar → högre efterfrågan → priser och hyror stiger snabbare än inkomsterna.
• 🧯 Socialiserade risker: vid kriser får skattebetalarna stå för notan.

Varför stoppa detta?

• ⚖️ Rättvisa: pengar är samhällsinfrastruktur – inte en vinstmaskin.
• 🛡️ Stabilitet: mindre skulddrivna bubblor och färre krascher.
• 📉 Inflationskontroll: när staten styr pengaskapandet kan priser hållas stabilare.
• 🌍 Samhällsnytta: överskott kan gå till välfärd, bostäder och klimatomställning.
• 🗳️ Demokrati: makten över pengaflödet tillbaka till folket.

Lösningen

1. 🏛️ Staten skapar alla pengar via Riksbanken (e-krona som grund).
2. 💼 Banker blir förmedlare av kredit – inte pengaskapare.
3. 🏠 Bostadsmarknaden stabiliseras när utlåningen inte driver priserna uppåt.
4. 📊 Inflation dämpas eftersom pengamängden inte okontrollerat expanderar.
5. 💚 Styr kapital till bostäder, energi och cirkulär ekonomi.

Bottom line: Stoppa sedelpressen – bygg ett rättvist penningsystem som ger unga möjlighet till bostad, dämpar inflationen och ger Sverige en stabil framtid. 🇸🇪

Så fungerar det

• 🔑 SweID: säker digital identitet för alla svenskar.
• 🪙 E-kronan: pengar skapas och hanteras av Riksbanken – inte av privata banker.
• 🏠 Statliga bolån: räntorna går tillbaka till folket, inte till bankernas aktieägare.

Fördelar för samhället

• 💸 Billigare för alla: inga bankavgifter eller övervinster.
• ⚖️ Rättvisa villkor: samma ränta och villkor oavsett vem du är.
• 🔒 Stabilitet: minskar risken för finanskriser och bubblor.
• 🌍 Hållbarhet: kapital styrs till klimatsmarta bostäder och cirkulär ekonomi.
• 🤝 Demokrati: makten över pengarna tillbaka till folket.

Varför banker inte behövs

Med SweID, e-krona och statliga bolån täcks alla grundläggande behov: identitet, betalningar, sparande och boende. Banker kan inte längre skapa pengar ur tomma intet, och deras traditionella roll som mellanhänder blir helt överflödig.

Bankerna tillhör gårdagen. Framtiden är ett stabilt, rättvist och hållbart penningsystem som stärker hela samhället.

Bankernas nya roll

🏦 Banker behövs inte längre för pengar och bolån – men kan bli rådgivare, kapitalförmedlare och innovationshubbar.

Vad förändras?

• ❌ Inte längre pengaskapande: e-kronan ersätter bankernas sedelpress.
• ❌ Inga bolån: statliga bolån tar över, med räntor som går tillbaka till folket.
• ❌ Inga avgifter för betalningar: SweID + e-krona gör transaktioner gratis och direkta.

Vad kan banker göra i framtiden?

• 💼 Rådgivning: hjälpa privatpersoner och företag med sparande, pensioner och investeringar.
• 🌍 Kapitalförmedling: matcha investerare med företag och projekt.
• 💱 Internationella betalningar: bygga broar mellan e-krona och andra digitala valutor.
• 🚀 Innovation: skapa nya appar och tjänster ovanpå det statliga systemet via öppna API:er.

Slutsats

Banker blir inte längre maktspelare som kontrollerar pengarna. Istället blir de servicebolag i konkurrens med andra – rådgivare, finansiella partners och innovatörer som bygger ovanpå den statliga infrastrukturen.

Bankerna försvinner inte – men de byter roll. Från att styra samhällsekonomin till att serva människor och företag. 🇸🇪

Vi lever på en planet som är sluten – jorden växer inte, resurserna blir inte fler. Trots det bygger hela vårt ekonomiska system på idén om ständig tillväxt: att företagen ska växa, konsumtionen öka och vinsterna stiga – år efter år.

Men vårt välstånd idag har byggt på ett enormt uttag av billiga resurser – framför allt fossila bränslen som gett oss billig energi. Vi har alltså lånat av naturen och förbrukat resurser som inte återskapas i den takt vi använder dem.

Problemet är att framtidens tillväxt är uppbyggd på samma princip: företag måste fortsätta ta linjärt från jordens ändliga resurser för att kunna växa och leverera avkastning. Det fungerar inte i längden.

Varför tar det stopp?

• 🌍 Begränsade resurser: material, mark, vatten och biologisk mångfald är ändliga.
• 🔥 Energitaket: billig fossilenergi fasas ut; förnybart är flödesbaserat och kräver yta & material.
• 📈 Linjära affärsmodeller: mer vinst kräver mer uttag – tills det skär i taket.
• 🗑️ Avfall & utsläpp: ackumuleras i en sluten biosfär och tränger undan livsutrymmet.

📉 Tillväxt utan gränser i en värld med gränser är en omöjlighet. Det är som att försöka fylla ett glas som redan är fullt – till slut rinner det över.

Vad gör vi istället?

• ♻️ Cirkularitet: designa för återbruk, reparation och materialloopar.
• 💡 Värde före volym: tjäna pengar på funktion och livslängd – inte på slit & släng.
• 📊 Nya mål: mät välmående, robusthet och resiliens – inte bara BNP.
• ⚖️ Rätt spelregler: styr med skatter/standarder som belönar låg resursintensitet.

Det vi behöver istället är ett system som premierar hållbarhet, cirkularitet och livskvalitet snarare än evig volymtillväxt. Ett samhälle där framgång inte mäts i hur mycket resurser vi förbrukar, utan i hur klokt vi använder dem.

Slutsats

💡 Budskapet i klartext:
Evig tillväxt är en illusion – men ett välmående samhälle i balans med jordens resurser är fullt möjligt. 💚

📜 En kort historik

• Före industrialismen: Lokal och cirkulär ekonomi – balans och överlevnad var målet.
• Industriella revolutionen: Kol, olja och maskiner satte fart på produktionen. Tillväxt blev idealet.
• 1900-talet: Efter krigen skapades BNP för att mäta framgång. Växte BNP, trodde man att samhället automatiskt blev rikare.
• Efterkrigstiden: Billig energi och massproduktion drev konsumtionssamhället.
• 1980–2000: Globalisering och finansialisering gjorde tillväxt till dogm – men skapade klyftor och överutnyttjande av resurser.

📊 Vad är BNP?

BNP = värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man summerar konsumtion, investeringar, offentliga utgifter och export minus import. Ju mer pengar som byter händer – desto större blir BNP.

🚨 Problemen med BNP

• ❌ Mäter allt i pengar: Naturkatastrofer och sjukdomar kan få BNP att växa.
• ❌ Ignorerar naturens värde: En levande skog syns inte i BNP – men nedhuggning gör det.
• ❌ Bygger på linjär logik: ta → använd → släng, som om resurserna vore oändliga.
• ❌ Döljer ojämlikhet: BNP kan växa även när klyftorna ökar.
• ❌ Belönar kortsiktighet: kvartalsvinster prioriteras framför framtida generationer.
• ❌ Klimatet är ”extern effekt”: utsläpp och miljöförstöring bokförs utanför ekonomin.

🌍 Donutekonomin – framtidens mål

I stället för att jaga blind BNP-tillväxt behöver vi styra mot donuten: ett tryggt utrymme där alla får sociala rättigheter utan att överskrida planetens gränser.

💡 Budskapet i klartext:
BNP är ett mått från industrins uppbyggnad. Framtidens framgång handlar om välstånd inom planetens gränser. 🌱

Vad är Donutekonomin?

”Donuten” är utrymmet mellan det sociala golvet (mat, hälsa, bostad, utbildning) och det ekologiska taket (klimat, biodiversitet, vatten m.m.). Där kan mänskligheten blomstra utan att överskrida planetens gränser.

De 7 principerna (Kate Raworth)

1. 🎯 Byt mål: Sluta jaga evig tillväxt i BNP – sikta på välmående inom planetens gränser.
2. 🌍 Se helheten: Ekonomin är en del av samhället och naturen – inte något fristående.
3. 🤝 Lita på människan: Vi är inte bara själviska – vi kan samarbeta, dela och skapa tillsammans.
4. 🔄 Tänk system: Ekonomin är inte en maskin – den påverkas av kriser, återkopplingar och förändringar.
5. ⚖️ Fördela rättvist: Rikedom och resurser ska komma alla till del, inte bara ett fåtal.
6. ♻️ Var cirkulär: Gör produkter som kan återanvändas, lagas och återvinnas istället för att slängas.
7. 📈➡️🌱 Tillväxt är inte allt: Ekonomin måste fungera även om den inte växer – kvalitet är viktigare än kvantitet.

Varför lämna det gamla systemet?

• BNP mäter pengar, inte välmående eller planetens hälsa.
• Linjär resursjakt krockar med en ändlig planet.
• Ojämlikhet och kortsiktighet byggs in i systemet.

Byt från blind tillväxt till klokt välstånd – ett samhälle som håller sig inom donuten är både rättvist och hållbart. 🌍💚

1. 🔎 Diagnos: Vad som är fel med dagens system

   1. 💳 Kreditexpansion driver tillväxt – bankerna skapar pengar genom lån, vilket gör att systemet kräver ständig tillväxt för att kunna betala räntor.
   2. 📊 BNP-måttet styr politiken – fokus på produktion och konsumtion snarare än livskvalitet och hållbarhet.
   3. 🗑️ Linearitet i resursflöden – ”ta, gör, släng” istället för återbruk, reparation, cirkulation.
   4. ⚠️ Överutnyttjande av planetens resurser – vi lever redan över jordens bärkraft, särskilt i länder som Sverige.

2. 🎯 Visionen: Donut-ekonomi

   📚 Kate Raworths modell med två ringar:

   • 🫶 Inre ring: Social grund (ingen människa under fattigdoms-, utbildnings- eller hälsogräns).
   • 🌿 Yttre ring: Planetära gränser (klimat, biologisk mångfald, vatten, kväve/fosfor, m.m.).
   • 🏁 Målet: Hålla oss i ”det säkra och rättvisa utrymmet för mänskligheten”.

3. 🛣️ Vägen från tillväxt-ekonomi till donut-ekonomi

   1. 🏦 Reformera finanssystemet
      1. 🔀 Separera kredit från pengar
         1. 💻 Inför statlig digital valuta (e-krona) som grundläggande infrastruktur.
         2. 🚫 Bankerna får inte längre skapa obegränsade krediter som driver bubblor.
      2. 🏠 Statliga bolån och basfinansiering
         1. 🔄 Flytta bostadsfinansiering från privat bankvinst till samhällsnytta.
         2. 🌱 Räntor återinvesteras i klimat och välfärd.
      3. 🌡️ Koldioxidbudget i finansiering
         1. 📈 Lån och investeringar styrs av hur verksamheten påverkar klimat och resurser.
         2. 🛑 Fossil- och överkonsumtionssektorer fasas ut.
   2. 🧭 Nya styrmedel för ekonomin
      1. 🚫 Slopa BNP som huvudmål
         1. 📐 Inför indikatorer för välmående, resiliens och ekologisk balans (som Nya Zeeland, Bhutan, EU:s Wellbeing Economy).
      2. ♻️ Cirkulära skattesystem
         1. 🔁 Skatten flyttas från arbete till resurs- och energianvändning.
         2. ⚖️ ”Förorenaren betalar” blir central princip.
      3. 📏 Budget för planetära gränser
         1. 🧮 Precis som kommuner och stater har en ekonomisk budget ska de också ha en koldioxidbudget och resurssbudget.
   3. 🔁 Omforma produktion och konsumtion
      1. 🛠️ Design för cirkularitet
         1. 🔧 Produkter måste designas för reparation, återbruk och materialcirkulation.
         2. 📜 ”Right to repair”-lagar och produktpass (EU är på gång).
      2. 🤝 Delning och tjänstefiering
         1. 🚗 Från ägande till nyttjande: elbilar, verktyg, maskiner, boenden.
         2. 💡 Incitament för att företag säljer funktion istället för prylar (”ljus som tjänst” istället för lampor).
      3. 🌾 Mat och jordbruk
         1. 🌱 Ställ om till regenerativt jordbruk, kortare livsmedelskedjor.
         2. 🥗 Halvera matsvinnet och minska köttkonsumtionen.
   4. 🤝 Demokratisk förankring och kulturförändring
      1. 🗳️ Medborgarråd för framtidsfrågor
         1. 🏛️ Ta beslut om stora frågor som klimat, energi och resurser genom medborgarråd.
      2. 📘 Utbildning i resiliens och hållbarhet
         1. 🏫 Inför livskunskap och klimatkunskap i skolan som grundämnen.
      3. 🎭 Kulturförändring
         1. 🤗 Flytta status från konsumtion till gemenskap, hälsa och meningsfullhet.

4. 🚀 Konkreta första steg i Sverige (5–10 år)

   1. 💳 Inför e-kronan och bygg en statlig infrastruktur för basfinansiering.
   2. 🌡️ Inför klimatbudget i alla kommuner och regioner.
   3. 🏠 Skapa statlig bolånefond som gör bostadsmarknaden stabil och mindre spekulativ.
   4. ⚡ Styr om skatter: lägre arbetsgivaravgifter, högre resurs-/energiavgifter.
   5. 🪪 Inför produktpass och nationella mål för återbruk/återvinning.
   6. 🍩 Testa donut-ramverk i kommuner (Amsterdam och Köpenhamn gör det redan).
   7. 🧪 Starta cirkulära innovationszoner – industriområden som måste samarbeta i slutna kretslopp.

5. 🌅 Den långsiktiga målbilden (2050)

   1. 🌿 Ekonomin är inbäddad i naturens kretslopp.
   2. 🏠 Alla människor har tillgång till bostad, hälsa, utbildning.
   3. 🔋 Vi har energi- och materialsystem som är förnybara, resurseffektiva och rättvist fördelade.
   4. 🛡️ Finanssystemet stödjer stabilitet, inte spekulation.
   5. 😊 Status och framgång mäts i välmående, relationer och gemenskap – inte konsumtion.

1. 🏛️ Övergripande styrning och mål

   1. 📜 Nya/ändrade lagar
      1. ⚖️ Revidera Klimatlagen så att årlig klimatredovisning binds till en nationell koldioxid- och resursbudget med spärr mot beslut som bryter budgeten.
      2. 📊 Inför en Donut-paragraf i Budgetlagen: ”välfärds- och planetkvitto” med indikatorer för sociala baser och ekologiska tak i varje budgetproposition.
   2. 🏢 Institutioner/uppdrag
      1. 🧮 Ge Klimatpolitiska rådet mandat för oberoende ”donut-granskning” av regeringens budget.
      2. 🧷 Ge SCB och Naturvårdsverket permanent uppdrag att fastställa årlig CO₂- och materialbudget och konsumtionsutsläpp.
      3. ♻️ Uppgradera Delegationen för cirkulär ekonomi till ”Nationellt cirkularitetsråd” med metodföreskrifter för cirkulär upphandling.

2. 💸 Skatter och ekonomiska styrmedel

   1. 🔥 Koldioxid & energi
      1. 🧰 Skydda och indexera koldioxidskatten och öronmärk intäkterna till en Klimat- & Resursdividend (hälften investeringar, hälften hushållsdividend).
   2. 🧱 Material & produkter
      1. 🏷️ Inför skatt på jungfruliga material (plast, aluminium, cementklinker, textilfibrer) differentierad efter klimatintensitet och återvinningsgrad.
      2. 🪛 Sänk moms på reparationer och återbruk (utökat till hemelektronik/möbler där EU-regler tillåter).
      3. 🎟️ Starta en nationell reparationsbonus som täcker del av reparationskostnaderna upp till årligt tak.
   3. 🏠 Bostad/finans
      1. 🧭 Fasa ned ränteavdraget stegvis och ersätt med riktade, tidsbundna stöd för energieffektivisering och gröna renoveringar.
   4. 🚗 Transport
      1. 🕰️ Utvidga trängselskatten geografiskt och differentiera efter tid, fordon och vikt med teknikneutral utformning.

3. 🧩 Marknader & produktregler

   1. 🪪 EU-förordningar (ESPR/DPP & Right to Repair)
      1. 🗂️ Etablera en svensk produktpass-nod och gör DPP-krav till standard i offentlig upphandling när sektorsakter antas.
      2. 🔧 Implementera ”Rätten att reparera” med reparationsindex, reservdels- och serviceinformationsrätt och förbud mot låsande parts-pairing.
   2. 🧲 Svenska kompletteringar
      1. ♻️ Utöka producentansvar med differentierade avgifter som premierar demonterbar och återbrukbar design.
      2. 📱 Inför nationell pant/återköp för småelektronik (”panta mobilen”).

4. 📦 Offentlig sektor som draglok

   1. 📘 Lagar/förordningar
      1. 🖊️ LOU-tillägg: krav på att beakta klimat, cirkularitet och sociala villkor samt pröva återbruk/reparation i behovsanalys.
   2. 🧭 Myndighetsstöd
      1. 🧩 Ge Upphandlingsmyndigheten föreskriftsrätt och mallklausuler för cirkulära baskrav samt SKR-stöd till kommuner.
   3. 🗺️ Klimat-/resursbudget lokalt
      1. 🏙️ Skala upp kommunala klimatbudgetar och koppla dem till investeringsplaner och upphandling.

5. 🏗️ Byggd miljö & energi

   1. 🏗️ Bygg
      1. 📉 Skärp klimatdeklarationer till bindande gränsvärden (A1–A5) med successiv skärpning och bredda till fler byggnadstyper.
      2. 🔄 Inför ”återbruk före nytt” i PBL/BBR med dokumenterad prövning av återbrukade komponenter.
   2. ⚡ Energi
      1. 📶 Inför effekttariffer nationellt och stärk incitament för flexibilitet, lager och långsiktiga elkontrakt/CfD.
      2. 🔥 Ställ krav på nyttiggörande av spillvärme i fjärrvärmesystem där det är rimligt.

6. 🏦 Finans och pengar

   1. 🏦 Statliga finansaktörer
      1. 🏠 Ge SBAB tydligt samhällsuppdrag: gröna renoveringslån, återbrukskrediter och certifikat för bostadsrättsföreningar.
      2. 🛡️ Använd Riksgälden för gröna kreditgarantier kopplade till DPP/ESPR-efterlevnad.
   2. 💳 Digitala pengar
      1. 📲 För e-kronan: beredskapsinriktad pilot med offline-kapacitet, interoperabel inom EU och som kanal för målade stöd.

7. 🔁 Konsumtionsskifte: tjänster, delning, reparation

   1. 🛠️ Reparera & återbruka
      1. 🏭 Skapa nationell reparations- och återbruksfond för vouchers, utbildning och kommunala återbrukshubbar.
   2. 🤝 Delningstjänster
      1. 📦 Klargör moms och upphandlingsregler för hyr-före-köp i offentlig sektor.

8. 🗓️ Tidslinje 2025–2035

   1. 📅 Q4 2025
      1. 🧾 Lägg propositioner: Donut-paragraf i Budgetlagen, LOU-tillägg, sänkt reparation-moms och trappa för ränteavdrag.
      2. 🧭 Ge SCB/NV uppdrag om CO₂/materialbudget och Upphandlingsmyndigheten uppdrag om cirkulära baskrav.
   2. 📅 2026
      1. 🚀 Starta reparationsbonus och skala upp kommunala klimatbudgetar med statligt metodstöd.
      2. 🪪 Inför DPP-krav i offentlig upphandling för prioriterade kategorier.
   3. 📅 2027
      1. 🏗️ Inför bindande klimatgränsvärden för byggnader enligt beslutad skärpningsplan.
   4. 📅 2028–2030
      1. 🏷️ Fasa in jungfruligt-material-skatten etappvis och genomför nedtrappning av ränteavdrag.
   5. 📅 2030–2035
      1. 📦 Säkerställ att offentlig sektor når 50 % återbruk/renoverat i möbler/IT och att materialanvändningen nationellt planar ut och minskar.

9. ⚠️ Risker & hantering

   1. 👪 Social fördelning
      1. 🤝 Använd klimatskattedividend och tidsbundna stöd för att skydda låginkomsttagare.
   2. 🏭 Näringslivets konkurrenskraft
      1. 🌍 Lås styrmedel till EU-ramar och använd exportkrediter för cirkulära lösningar.
   3. 🧾 Administrativ börda
      1. 🧱 Standardisera via centrala mallar, föreskrifter och ramavtal och införa stegvis.
   4. 🔌 Betalningsberedskap
      1. 🛰️ Håll e-kronan i beredskapsläge med offline-testning innan bred lansering.

10. ✅ 100-dagarslista

    1. 📜 Lägg Donut-paragrafen i Budgetlagen och ge SCB/NV uppdrag om CO₂/materialbudget.
    2. 🧭 Ge Upphandlingsmyndigheten föreskriftsrätt för cirkulära baskrav.
    3. 🪛 Sänk reparation-moms och sjösätt reparationsbonus.
    4. 🏗️ Sänd Boverkets gränsvärdesförslag för bygg till riksdagen.
    5. 🏦 Ge SBAB nytt samhällsuppdrag och lansera gröna renoveringslån.
    6. 🔧 Lägg svensk Right-to-Repair-lag med reparationsindex och reservdelsrätt.
    7. 🚦 Besluta om utvidgad trängselskatt med dynamisk prissättning.
    8. ♻️ Inrätta Nationellt cirkularitetsråd genom att uppgradera Delegationen.
    9. 🪪 Starta svensk DPP-nod för snabb ESPR-implementering.
    10. 💳 Ge Riksbanken uppdrag om e-krona i beredskap med offline-fokus och stödutbetalningsspår.

1. 🎯 Vad vi siktar på – ”donutekonomin”, enkelt förklarat

   • 👥 Människor först: alla ska ha bastrygghet – bostad, hälsa, utbildning och trygg försörjning.
   • 🌍 Planeten först: vi håller oss inom naturens gränser – klimat, natur, vatten och ren luft.
   • ⚖️ Balanspunkten: vi lever gott inom ramarna – varken under sociala baser eller över ekologiska tak.

2. 🔧 Vad som behöver ändras i stora drag

   • 🎛️ Hur vi styr ekonomin (mål och lagar).
   • 💸 Hur vi tar betalt (skatter och avgifter).
   • 🧰 Hur vi tillverkar och använder saker (produkt- och materialregler).
   • 🧾 Hur offentlig sektor handlar upp (köpkrav och mallar).
   • ⚡ Hur vi bygger och använder energi (bygg och elnät).
   • 🏦 Hur vi lånar och betalar (banker, statliga lån, e-krona).
   • 🔁 Hur vi konsumerar (reparation, delning, återbruk).

3. 🗺️ Förslag – konkret och genomförbart

   1. 🏛️ Styrning och mål
      1. 🧮 Klimat- och materialbudget varje år: som en pengabudget fast för utsläpp och material – på nationell, regional och kommunal nivå.
      2. 📊 ”Donut-kvitto” i statsbudgeten: visa enkelt hur förslag påverkar människor och planeten.
      3. 🧭 Tydliga roller: oberoende granskning, SCB + miljömyndighet räknar ramar, nationellt råd tar fram praktiska regler och mallar.
   2. 💰 Skatter och pengar (göra rätt sak billigare)
      1. 🌡️ Koldioxidskatten värdesäkras: del tillbaka till hushållen som ”klimatdividend”, del till gröna investeringar.
      2. 🧱 Skatt på jungfruliga material: plast, aluminium, cement m.m. – återvunnet gynnas.
      3. 🔧 Billigare att reparera: lägre moms och en reparationsbonus som ersätter del av kostnaden.
      4. 🏠 Ränteavdraget trappas ned: pengarna går till smarta stöd för energieffektivisering och renoveringar.
      5. 🚦 Klokare trafikavgifter: trängselskatt i fler städer och mer varierad nivå efter tid, fordon och vikt.
   3. 🧩 Regler för produkter – från ”köp och släng” till ”använd länge”
      1. 🪪 Produktpass: digital information om innehåll, reparation och återvinning.
      2. 🔩 Rätt att reparera: reservdelar och manualer i många år, inga onödiga låsningar.
      3. ♻️ Starkare producentansvar: lägre avgift för lätt-reparerat och återbrukbart, högre för svårhanterat.
      4. 📱 Pant på småelektronik: lämna in mobilen – få tillbaka pengar.
   4. 🏢 Offentlig sektor visar vägen
      1. 🛒 Upphandling med krav: pröva alltid återbruk/reparation först och ställ rimliga klimat- och cirkularitetskrav.
      2. 📘 Färdiga mallar: en myndighet gör enkla, obligatoriska mallar så alla jobbar lika.
      3. 🗺️ Lokala klimat- och materialbudgetar: koppla inköp och investeringar till ramarna.
   5. 🏗️ Byggande och energi
      1. 📉 Låga utsläpp i bygg: klimatkrav skärps stegvis och förutsägbart.
      2. 🔄 Återbruk före nytt: pröva återbrukade delar vid om- och nybyggnad när det är rimligt.
      3. ⚡ Smarta elnät: effekttariffer som belönar flytt av förbrukning, stöd för energilager och flexibilitet.
      4. 🔥 Spillvärme till fjärrvärme: koppla in där det är praktiskt och ekonomiskt rimligt.
      5. 🤝 Långsiktiga elavtal: stabila kontrakt som gynnar fossilfri el till industrin.
   6. 🏦 Finans och betalningar
      1. 🏠 SBAB med tydligt uppdrag: gröna renoveringslån och krediter för återbruk, särskilt till bostadsrättsföreningar och allmännytta.
      2. 🛡️ Statliga kreditgarantier: gör cirkulära projekt billigare och tryggare att finansiera.
      3. 💳 E-krona i beredskap: testad, även offline; använd för riktade stöd som reparationsbonus.
   7. 🔁 Konsumtion: reparera, dela, låna
      1. 🏭 Nationell reparations- och återbruksfond: bonusar, utbildning av reparatörer och kommunala återbrukshus.
      2. 📦 Delningstjänster i offentlig sektor: hyra i stället för köpa nytt när det är smartare.

4. 🗓️ Tidsplan – vad händer när?

   1. 📅 Q4 2025
      1. 🧾 Förslag om donut-kvitto, smartare upphandling, billigare reparationer och trappa för ränteavdraget.
      2. 🧮 Uppdrag till myndigheter: ta fram klimat- och materialbudget samt upphandlingsmallar.
   2. 📅 2026
      1. 🚀 Start av reparationsbonus.
      2. 🪪 Produktpass-krav i utvalda offentliga inköp (IT, möbler, bygg).
      3. 🏙️ Fler kommuner inför egna klimat- och materialbudgetar med statligt stöd.
   3. 📅 2027
      1. 🏗️ Bindande klimatkrav på byggnader börjar gälla med tydlig skärpningsplan.
   4. 📅 2028–2030
      1. 🏷️ Materialskatten fasas in stegvis.
      2. 🔧 Ränteavdraget trappas ned och ersätts av tidsbegränsade energieffektiviseringsstöd.
   5. 📅 2030–2035
      1. 🖥️ Offentliga inköp: minst 50 % återbrukade/renoverade möbler och IT.
      2. 📉 Nationell materialanvändning toppar och börjar minska – välfärden säkras.

5. ⚠️ Risker – och hur vi hanterar dem

   1. 👪 Hushållens kostnader
      1. 🤝 Klimatdividend och tidsbegränsade stöd till dem som behöver.
   2. 🏭 Konkurrenskraft
      1. 🌍 Samordning med EU-regler och stöd för export av cirkulära lösningar.
   3. 🗂️ Administration
      1. 🧱 Standardmallar, tydliga krav och stegvis införande.
   4. 🔌 Betalningssystem
      1. 🛰️ E-krona testas grundligt och används först för utbetalningar och beredskap.

6. ✅ 100-dagarslista – starta här

   1. 📜 Inför donut-kvitto i statsbudgeten och ge uppdrag att räkna årliga klimat- och materialbudgetar.
   2. 🧭 Ge Upphandlingsmyndigheten uppdrag om obligatoriska cirkulära mallkrav.
   3. 🔧 Sänk momsen på reparationer och starta reparationsbonus.
   4. 🏗️ Besluta om klimatkrav i bygg med tydlig skärpningsplan.
   5. 🏦 Ge SBAB nytt uppdrag för gröna renoveringslån.
   6. 🔩 Inför ”rätt att reparera” i svensk lag.
   7. 🚦 Utvidga och smarta till trängselskatten.
   8. ♻️ Skapa Nationellt råd för cirkularitet.
   9. 🪪 Starta svensk produktpass-nod.
   10. 💳 Ge Riksbanken uppdrag att testa e-kronan för stödutbetalningar och offline-läge.

7. 🌟 Så här märks det i vardagen

   • 🔧 Det blir billigare och enklare att reparera än att köpa nytt.
   • 🪑 Offentliga verksamheter köper återbrukat som standard.
   • 🏗️ Nya hus byggs smartare och med lägre utsläpp.
   • ⚡ Elräkningen gynnar att flytta användning från ”heta timmar”.
   • 🏠 Lån till klimatsmarta renoveringar blir billigare och tryggare.
   • 🌿 Renare luft, lägre utsläpp och mindre avfall – med välfärd säkrad.

Kort sagt: vi byter fokus från ”mer, fortare” till bättre, inom planetens gränser – och ser till att alla är med på resan.

Problemet i dag

• ❌ Företag värderas på kvartalsvinster – inte långsiktig hållbarhet.
• ❌ Tillväxt är ett måste, även om det sker på bekostnad av planeten.
• ❌ Sociala och ekologiska kostnader räknas inte in.

Så kan börsen fungera i Donutekonomin

• 📑 Företag måste redovisa klimat- och samhällspåverkan lika tydligt som vinster.
• 💸 Investeringar styrs till cirkulära, förnybara och rättvisa affärsmodeller.
• ⏳ Avkastning balanseras med långsiktigt värde för människor och planet.

Slutsats: Börsen kan passa in i Donutekonomin – men bara om dess syfte ändras från blind tillväxt till hållbarhet och balans. 🌱