Importen är försumbar

• Sverige producerar ~163 TWh men använder ~134 TWh → vi exporterar netto ~30 TWh.
• 🌍 Importen från Tyskland, Polen, Danmark och Litauen är <1 % av förbrukningen – i praktiken obetydlig.
• ⚡ Nästan all el till SE4 kommer från SE3 – inte från kontinenten. Ledningarna klarar distributionen.

Varför blir det ändå dyrt?

• 📉 SE4 använder ~21 TWh men producerar bara ~10 TWh → underskott ~11 TWh.
• 🔌 När ledningarna från SE3 blir fulla måste SE4 ta in små volymer från kontinenten.
• 💰 Dessa små volymer sätter priset – enligt elbörsens modell – för hela SE4.

Det verkliga problemet

Det är alltså inte att Sverige saknar el eller att nätet är för klent nationellt. Problemet är att prismodellen på elbörsen gör att dyra importpriser får styra SE4 även om volymerna är mycket små.

Lösningen framåt

• 🏡 Energieffektivisering – varje sparad kWh minskar underskottet permanent.
• ⏳ Lastflex – flytta konsumtion bort från de dyraste timmarna.
• 🌞 Solceller, batterier, smart laddning – gör hushåll och företag mindre beroende av prisvariationer.
• 🔋 Smart laddning och lagring minskar behovet av kontinentimport i kritiska timmar.
• ♻️ I en cirkulär framtid är det inte självklart att energianvändningen ska öka – tvärtom behöver vi minska vår totala användning för att hushålla med resurserna.
• 🏭 Ersättning till stora energislukare – industrin kan erbjudas kompensation för att tillfälligt minska sin förbrukning vid bristsituationer. Det frigör kapacitet och sänker pristopparna för alla.

Slutsats: Sverige har ingen importkris. Det är elbörsens prismodell – inte brist på el – som skapar de extrema priserna i SE4. Med smartare lösningar kan vi kapa pristopparna och göra systemet rättvisare. 🌱

👉 Kanske är det dags att ifrågasätta om el – en samhällskritisk infrastruktur – verkligen ska prissättas på en börs, där spekulation och små volymer får avgöra vad alla betalar.

❌ Dagens system straffar det hållbara

Idag får du minst betalt när du producerar mest:

• När det blåser → vindkraft får negativt pris.
• När solen skiner → solceller tvingas betala för att mata in el.
• När hushåll producerar egen el → får de sämre villkor än stora aktörer.

Det är helt bakvänt. Dagens marknad straffar dem som försöker göra rätt.

⚡ Varför kan elpriset bli negativt?

Det låter konstigt – men ibland måste elproducenter betala för att bli av med sin el. Så här fungerar det:

• 🔌 El kan inte lagras i stora mängder – den måste användas direkt.
• 🌬️ Mycket vind och sol ger enormt överskott mitt på dagen.
• 📉 Låg efterfrågan (t.ex. nätter, helger, vår/höst) gör att ingen vill köpa elen.
• ⚖️ För att balansera systemet pressas priset ner under noll.

👉 Resultat: Vindkraft och solceller kan tvingas betala för att leverera sin el. Det är ett tydligt bevis på att dagens elmarknad inte är anpassad för en hållbar framtid.

I dag styrs vårt elpris av en elbörs som ändrar pris varje timme – ofta med extrema svängningar. Det kan vara −50 öre kl 13 och +3 kronor kl 18. Den här modellen fungerar inte längre. Inte för hushåll. Inte för företag. Och inte för framtidens elproduktion.

Vi behöver tänka om – i grunden.

❌ Dagens system straffar det hållbara

Idag får du minst betalt när du producerar mest:

• När det blåser → vindkraft får negativt pris.
• När solen skiner → solceller kan tvingas betala för att mata in el.
• När hushåll producerar egen el → får de sämre villkor än stora aktörer.

Det är helt bakvänt. Dagens marknad straffar dem som försöker göra rätt.

⚡ Varför kan elpriset bli negativt?

Minuspriser uppstår inte ”av sig själva” – de är ett resultat av oflexibel produktion + en föråldrad prismodell:

• 🧱 Stora kärnkraftverk är tröga och dyra att reglera. Att dra ner eller stoppa kostar mer (uppstart/avkylning, bränslecykel, slit, riskpremier) än att kortvarigt betala för att bli av med överskottselen.
• 🔌 El måste balanseras i realtid. När produktionen (vind/sol + baslast) överstiger efterfrågan pressas spotpriset under noll för att tvinga bort produktion.
• ⏱️ Timhandel på elbörsen sätter pris efter lägsta bud för att få balans, vilket snabbt kan ge negativa priser vid låg last (nätter/helger) och hög produktion.

👉 Resultat: Förnybart som egentligen borde gynnas för ”rätt” timmar får istället betala – eftersom baslasten inte vill/kan reglera ner.

🏛️ Elbörsen och prismodellen är förlegade

Dagens marknadsdesign (timvisa marginalpriser) är byggd för planerbar termisk baslast – inte för ett system där vind, sol, lagring och smart styrning dominerar.

• Den premierar produktion som alltid kör framför flexibilitet.
• Den gör att överskott straffar förnybart i stället för att belöna flexibel konsumtion och lagring.

🚫 Mer kärnkraft + samma prismodell = sämre förnybart

Om vi bygger ut mer kärnkraft utan att ändra marknadsdesignen:

• Ökar baslasten som är dyr att reglera → minuspriser blir vanligare vid låg last/hög vind/sol.
• Förnybar produktion trängs ut ekonomiskt just när den borde växa.
• Investeringar i lagring och efterfrågeflex flyttas på framtiden – systemet fastnar i gårdagens logik.

🧭 Vägen framåt

• 💡 Skrota timvis spekulation – inför ett gemensamt månadspris för slutanvändare, med separata incitament för flexibilitet och lagring.
• ⚖️ Betala för systemnytta – ersätt flexibilitet, lokala batterier och laststyrning när de minskar flaskhalsar.
• 🔄 Gör produktion ansvarig för obalanser – den som orsakar kostnader ska bära dem, inte förnybart i kläm.

🔁 En ny modell: ett gemensamt månadspris

Jag föreslår att vi skrotar den timbaserade elbörsen (Nord Pool) och istället inför ett fast elpris som gäller i hela Sverige – en månad i taget. Det här priset ska förhandlas fram av marknaden, precis som idag, men resultatet ska bli ett enda pris för alla svenska elanvändare.

💡 Det är enkelt – och smart:

• Alla betalar samma pris.
• Producenter vet vilket pris de får.
• Hushåll vet vad elen kostar.
• Företag vågar investera.
• Sol- och vindkraft får stabila villkor.

📈 Vad vinner vi?

• Enklare och tryggare elräkningar.
• Färre spekulanter och mindre stress.
• Större investeringar i förnybart.
• Bättre lokal elförsörjning.
• Styrka i kris – Sverige bestämmer själv över sin elförsörjning.

🛠️ Hur kan det fungera?

1. Energimarknaden förhandlar varje månad fram ett rimligt pris – utifrån tillgång, efterfrågan och prognoser.
2. Elproducenter och elbolag vet vad som gäller.
3. Alla konsumenter får samma tydliga pris.
4. Import/export hanteras separat.

🧭 Slutord

Minuspriserna är inte ett ”vindproblem” – de är ett marknadsdesignproblem i kombination med oflexibel baslast. Bygger vi mer kärnkraft men behåller dagens modell, slår vi undan benen på förnybart. Byter vi modell, får vi stabila priser, fler investeringar och ett robust, cirkulärt elsystem.

Det är dags att sluta spela rysk roulette med våra elräkningar. Vi behöver ett system som gynnar hållbarhet, trygghet och långsiktighet. El är en samhällskritisk tjänst – inte ett spekulationsobjekt.

👉 Inför ett gemensamt månadspris på el i Sverige – för stabilitet, rättvisa och framtidstro.

⚛️ Kärnkraft med uran – en återvändsgränd, inte en cirkel

Kärnkraft presenteras ofta som ”fossilfri” och därmed hållbar. Men det är en illusion. Uranbrytning, anrikning och slutförvar är linjära processer som förbrukar ändliga resurser och lämnar efter sig farligt avfall i tiotusentals år. Det är raka motsatsen till cirkularitet.

⚙️ Anrikning krävs – och skapar restprodukter

Naturligt uran innehåller bara 0,7 % av den klyvbara isotopen U-235. För att bli bränsle måste det anrikas till 3–5 %. Detta görs genom att separera ut U-235 ur uranhexafluorid (UF₆) i centrifuger. Processen kräver enorma mängder energi och lämnar kvar stora mängder utarmat uran (U-238), som är svårt att hantera och används i t.ex. militär ammunition.

☢️ Kärnklyvningen skapar farliga restämnen

När U-235 klyvs bildas hundratals nya radioaktiva isotoper – cesium-137, strontium-90, plutonium-239 m.fl. Dessa är långt farligare än själva uranet och kräver slutförvar i upp till 100 000 år. Det är inget kretslopp – det är ett avfallsberg som framtida generationer måste vakta.

♻️ Inte en cirkulär lösning

• ⛏️ Brytning → förbrukar mark, vatten, energi och skapar giftiga gruvdammar.
• ⚙️ Anrikning → ger restprodukter som aldrig kan återcirkuleras.
• 🔥 Reaktor → skapar nya långlivade isotoper som inte kan neutraliseras.
• 🏚️ Slutförvar → kräver mänsklig vaksamhet i tidsrymder längre än civilisationers livslängd.

🌍 Slutsats:

Uranbaserad kärnkraft är en kortsiktig lösning. Den ger energi idag men lämnar problem i tusentals år. Det är varken cirkulärt eller hållbart – bara en övergångsteknik i väntan på verkligt förnybara kretsloppsbaserade lösningar som sol, vind, lagring och smart förbrukning.

🛑 Kärnkraft är inte hållbart – det är en politisk eftergift

Vi pratar ofta om hållbarhet som om det räcker med låga koldioxidutsläpp. Men hållbarhet handlar om mycket mer: resurser, avfall, långsiktighet – och framför allt cirkularitet 🔄.

❌ Kärnkraft är inte förnybar. Och den är inte cirkulär.

⛏️ Uran måste brytas i gruvor. Det tar slut. ☢️ Det blir till farligt avfall som ingen generation hittills har kunnat göra sig av med – bara skjuta framför sig i 100 000 år.

Att kalla detta "hållbart" är ett hån mot hela idén om hållbar utveckling. Det är ett linjärt system i en tid då vi måste bygga cirkulära system ♻️. Energi där inget går till spillo. Där det som produceras också kan tas tillvara.

🏛️ Att EU valde att klassa viss kärnkraft som hållbar i sin taxonomi var inte vetenskap – det var politik. En kompromiss för att få igenom ett dokument.

Om vi på allvar vill bygga ett framtidssäkrat energisystem måste vi vara ärliga:

✅ Förnybart är hållbart – när det kombineras med lagring, styrning och cirkularitet
❌ Kärnkraft är ett fossilfritt nödalternativ – inte en hållbar lösning
❌ Stora kärnkraftverk är tröga och dyra att reglera. Passar inte i det flexibla elsystem vi behöver bygga.

🚨 Hållbarhet utan cirkularitet är bara greenwashing

📚 Bakgrund

Svensk skola har stora utmaningar vad gäller likvärdighet, kunskapsresultat och tillgänglighet. Samtidigt står vi mitt i en digital revolution, där teknikens möjligheter i undervisningen långt ifrån utnyttjas fullt ut. Det finns redan framgångsrika exempel på hur digital utbildning skapar engagemang, förståelse och tillgänglighet – exempelvis i programmeringsvärlden via plattformar som Pluralsight, Khan Academy och Brilliant.org. Dessa bygger på tydlig struktur, kvalitetssäkrad pedagogik och modern teknik såsom whiteboard-animeringar, simuleringar och övningsmoment med direkt feedback.

💡 Förslag

Sverige bör skapa ett digitalt skolkomplement – tillgängligt för alla, fritt på internet – för årskurs 1 till 9 i alla ämnen enligt läroplanen.

Konkreta förslag:

1. 👩‍🏫 Rekrytera de främsta pedagogerna i landet inom varje ämnesområde.
2. 🖥️ Utveckla digitala kurser för hela grundskolans innehåll – strukturerade som digitala läromedel med:
   • 🎥 Videolektioner
   • ✏️ Whiteboard-förklaringar
   • 🕹️ Interaktiva övningar
   • 📑 Digital innehållsförteckning för snabb navigation
3. 🌐 Bygg en öppen digital plattform, statligt driftad och fri att använda, som ett stöd till elever, föräldrar och lärare.
4. 🤝 Utveckla detta som ett nationellt samarbete, där Skolverket, UR, universitet, lärarhögskolor och teknikpartners ingår.

🎯 Syfte och användning

• 📘 Komplement till klassrumsundervisning
• 🏠 Stöd för elever med frånvaro
• 🔄 Repetition och fördjupning
• 👨‍👩‍👧 Hjälpmedel för föräldrar att stötta sina barn
• ✨ Inspirationsverktyg för lärare

Detta ersätter inte läraren – men stärker eleven, skapar jämlikhet och effektiviserar lärande.

Vinster för Sverige

• 📈 Ökad kunskapsnivå i hela landet
• ⚖️ Minskade skillnader mellan skolor och kommuner
• 🧑‍🏫 Avlastning för lärare
• ✅ Fler elever med godkänt i alla ämnen
• 🤝 Stärkt förtroende för skolan
• 🌍 Demokratisering av kunskap

📢 Uppmaning till politiskt initiativ

Vi föreslår att regeringen, i samarbete med Skolverket, inleder en förstudie med syftet att:

• 🗂️ Kartlägga innehåll och tekniska behov
• 👥 Identifiera nyckelpersoner och aktörer
• 💰 Säkerställa finansiering via statlig budget

En sådan satsning skulle vara en strategisk och långsiktig investering i Sveriges framtid. Att tillgängliggöra högkvalitativ utbildning för alla – oavsett var man bor – borde vara en självklar del i en modern kunskapsnation.

Gör Sverige oberoende av banker för digital identitet. Med SweID kan alla medborgare logga in, signera och identifiera sig – rättssäkert, inkluderande och EU-godkänt.

Varför sweID?

• ✅ Alla inkluderas – även utan bankkonto (nyanlända, äldre, personer med betalningsanmärkningar).
• ✅ Statlig kontroll – digital identitet är kritisk infrastruktur som ska ligga i offentliga händer.
• ✅ Rättssäkert & transparent – beslut enligt lag, inte privata villkor.
• ✅ Smidigare e-förvaltning – sömlöst med folkbokföring, Skatteverket, CSN m.fl.
• ✅ EU-redo – följer eIDAS 2 och fungerar i hela EU.

Hur långt har vi kommit?

• 🧭 2022: Regeringen ger DIGG uppdrag att förbereda statlig e-legitimation.
• 🔍 2023: Förstudier, kravanalys och EU-samråd.
• 🧪 2024–2025: Pilotprojekt och tester med användare och e-tjänster.
• 🚀 2026: Planerad lansering till allmänheten enligt eIDAS 2.

Vad innebär SweID?

• 📱 Digital ID-plånbok i mobilen för inloggning, signering och verifiering.
• 🔐 Stark autentisering (biometri/PIN) och privacy by design (dela bara nödvändig data, t.ex. åldersintyg).
• 🧾 Offline- och fysisk variant för den som saknar smartphone.

🚀 Slutsats

SweID stärker frihet, jämlikhet och digital suveränitet. Arbetet är igång – nästa steg är att göra det tillgängligt för alla. 🌟

Idag betalar svenska kommuner och regioner miljarder varje år för IT-system som ofta är splittrade, dyra, svåranvända och oförenliga med varandra. Varje kommun och region tvingas upphandla egna lösningar – trots att deras behov i grunden är nästan identiska. Resultatet blir leverantörslåsning, kostsamma integrationer och ojämn kvalitet där små kommuner ofta halkar efter.

💡 Lösningen är enkel

Låt staten ta ansvar och bygga ett gemensamt, modulärt och konfigurerbart IT-stöd för hela den offentliga sektorn.

1. Staten anställer egna utvecklare och äger koden.
2. Systemen byggs modulärt med öppna API:er.
3. HR, ekonomi, ärendehantering och dokumenthantering kan vara gemensamt för alla – medan specialmoduler (t.ex. skola, socialtjänst, VA, sjukvård) anpassas genom konfiguration, inte genom dyra nyköp.

✅ Fördelarna är tydliga

1. Billigare i längden – inga licensavgifter, ingen dubbelutveckling, inga dyra integrationer.
2. Bättre kvalitet och säkerhet – ett system, en standard, enhetliga säkerhetsnivåer.
3. Jämlik service – även små kommuner får tillgång till förstklassiga system.
4. Starkare kontroll – staten styr utvecklingen efter medborgarnas och lagarnas behov, inte privata leverantörers affärsmodeller.
5. Enklare samverkan – en gemensam plattform gör det möjligt att dela data och arbeta över kommun- och regiongränser.

📊 Exempel:

Ett gemensamt HR-system kan användas av både en liten kommun, en region med tiotusentals vårdanställda och en statlig myndighet – samma grund, olika konfiguration. På samma sätt kan ett nationellt journalsystem göra patientdata tillgänglig över hela landet och spara enorma resurser på licenser, integrationer och utbildning.

🚀 Slutsats

Detta är inte en teknisk utmaning – tekniken finns redan. Det är en fråga om politisk vilja. Genom att staten bygger och äger systemen kan vi skapa en offentlig digital infrastruktur som är billigare, bättre och mer jämlik.

Ett IT-stöd som verkligen tjänar medborgarna – inte leverantörerna.

💵 Pengar skapas genom lån

• När du får ett lån från banken hittar de inte pengarna i en "låda". De skapar dem digitalt direkt på ditt konto.
• Det betyder att det blir nya pengar i samhället varje gång ett lån beviljas.
• När du betalar tillbaka lånet (amortering) försvinner pengarna igen ur systemet.
• Det enda som stannar kvar hos banken är räntan – det är deras vinst.

📈 Ekonomin kräver ständig skuldtillväxt

• När gamla lån betalas tillbaka försvinner pengar ur systemet.
• Därför måste det hela tiden tas nya lån för att det ska finnas tillräckligt med pengar i omlopp.
• Om det inte görs → pengamängden krymper, människor och företag köper mindre, och ekonomin bromsar in.
• Det kallas recession – alltså en nedgång i ekonomin.

🎯 Tillväxt = målbilden

• Mer lån → mer konsumtion → högre produktion → mer skatteintäkter.
• Därför är systemet byggt för evig BNP-tillväxt.

⚠️ Att banker skapar pengar är ett systemfel

• När banker lånar ut pengar behöver de inte ha dem först. De skapar nya pengar digitalt i samma ögonblick som lånet beviljas.
• Banken tjänar sedan på räntan på lånet – ju större lån, desto större vinst.
• Om allt går bra får banken och aktieägarna vinsten.
• Men om det går dåligt (t.ex. en bostadsbubbla spricker) kan banken hamna i kris.
• Då måste ofta staten rädda banken med skattepengar för att hela systemet inte ska kollapsa.
• 👉 Det betyder att vinsterna privatiseras (går till bankerna) men riskerna socialiseras (tas av oss alla genom skatten).

🏠 Bostadspriser driver systemet

• Den största delen av alla lån i Sverige är bolån.
• När bankerna lånar ut mer pressas bostadspriserna upp – mycket snabbare än lönerna.
• Men: bostadspriser ingår inte i inflationsmåttet (KPI).
• 📊 Inflationen mäter konsumtion (mat, kläder, hyror), men inte priset på bostäder.
• 💥 Resultat: bubblan syns inte i Riksbankens inflationsmål.

💰 Varför bankerna tjänar på höga bostadspriser

• Ju dyrare bostäderna blir, desto mer måste köparen låna av banken.
• Bankens intäkter kommer från räntan på lånen. Ett större lån betyder mer ränteintäkter varje månad.
• Exempel:
  • 2 miljoner i lån × 4 % ränta = 80 000 kr per år till banken.
  • 5 miljoner i lån × 4 % ränta = 200 000 kr per år till banken.
• 👉 Alltså: högre priser = högre lån = mer pengar till bankerna.

🧑‍🎓 Varför unga förlorar på höga bostadspriser

• Unga som flyttar hemifrån möts av rekordhöga priser och måste skuldsätta sig mer än tidigare generationer.
• Stora lån betyder att en stor del av lönen går till räntor och amorteringar.
• Det blir svårare att spara, resa, starta företag eller bygga ett tryggt liv.
• Många har inte råd att köpa alls och blir fast i dyra hyresmarknaden.
• 👉 Alltså: unga bär tyngsta bördan av höga bostadspriser och växande skulder.

⚠️ Risker och kriser

• Bubblor byggs upp i bostadsmarknaden och på aktiemarknaden.
• När de spricker: hushåll fastnar i skuldfällor, banker får kreditförluster.
• Staten går ofta in och räddar bankerna → vi skattebetalare tar risken.

⚠️ Varför är bostadsekonomin ett systemfel?

• 🏦 Bolån dominerar – ~80 % av alla lån i Sverige är bolån. När bankerna lånar ut mer pressas bostadspriserna upp, snabbare än lönerna.
• 📊 Bostadspriser syns inte i KPI – Riksbankens inflationsmål mäter mat, kläder och hyror, men inte priset på bostäder.
• 🕳️ Osynlig bubbla – Riksbanken ser låg inflation och håller räntan låg, medan bostadspriserna skenar i bakgrunden.
• 💥 Konsekvens – unga låses ute, hushåll skuldsätter sig hårt och bubblor byggs upp tills de spricker. Då får ofta skattebetalarna rädda bankerna.

📌 Kort sagt

• Bankerna skapar pengar via lån.
• Tillväxt kräver ständigt fler lån.
• Bostadspriser blåses upp – men syns inte i inflationsmåttet.
• Systemet är bra för banker och kapitalägare, men ökar skulder, bubblor och ojämlikhet.

⚖️ Vinnare & förlorare i dagens kreditekonomi

🏆 Vinnare

🏦 Bankerna

• Skapar pengar genom lån och får räntor på skulderna.
• Tjänar mer ju större lån som tas.

💰 Bostadsägare & kapitalägare

• Värdena på bostäder och aktier stiger när krediter flödar.
• Blir rikare ”på pappret” och kan belåna ännu mer.

🏛️ Staten (kortsiktigt)

• Får ökade skatteintäkter när ekonomin växer via krediter.
• Behöver inte själv stå för all kreditgivning.

⚠️ Förlorare

🧑‍🎓 Unga & förstagångsköpare

• Tvingas ta allt större lån för att köpa bostad.
• Många låses helt ute från marknaden.

👩‍🔧 Låginkomsttagare

• Får svårare att få lån och drabbas hårdare av stigande bostads- och levnadskostnader.

🚀 Småföretag & innovation

• Får mindre krediter eftersom bankerna hellre lånar ut till ”säkra” bostäder.

🌍 Samhället på lång sikt

• Får bubblor, skuldkriser och ökande klyftor.
• Skattebetalarna får ofta rädda bankerna när systemet krisar.

📌 Kort sagt

• Vinnare: Banker och de som redan äger bostäder och kapital.
• Förlorare: Unga, låginkomsttagare, småföretag – och hela samhället när bubblan spricker.

Varför är dagens ekonomi ohållbar?

• 🌍 Ekonomin är byggd för evig tillväxt på en planet med ändliga resurser.
• 💸 Pengar skapas genom lån, vilket kräver ständig skuldtillväxt för att undvika recession.
• 🏠 Bostadspriser drivs upp av bolån, vilket skapar ojämlikhet och utestänger unga från bostadsmarknaden.
• ⚠️ Systemet gynnar banker och kapitalägare, medan unga, låginkomsttagare och småföretag förlorar.
• 💥 Bubblor byggs upp i bostads- och aktiemarknaderna, vilket leder till kriser som ofta räddas av skattebetalarna.

Dessa faktorer skapar en instabil och orättvis ekonomi som inte kan upprätthållas på lång sikt. För att skapa en hållbar framtid måste vi reformera vårt ekonomiska system för att prioritera stabilitet, jämlikhet och miljöhänsyn över kortsiktig tillväxt.

E-kronan – enkelt förklarat

E-kronan är som digitala kontanter – pengar som ges ut direkt av Riksbanken (staten), precis som en sedel men i digital form.

• 💸 Direkt fordran på Riksbanken (inte på en bank).
• 📱 Fungerar i mobil/dator eller som ett kort.
• 🏦 Kan användas utan bankkonto.

Hur skiljer den sig från dagens krona?

Egenskap	Dagens digitala pengar (på bankkonto)	E-krona (digitala kontanter)
Vem ger ut?	Privata banker	Riksbanken (staten)
Vems löfte?	Bankens löfte att du har pengar	Statens pengar – som sedlar, fast digitalt
Behöver bankkonto?	Ja	Nej
Vid bankproblem/kris	Kan påverkas (beroende av banken)	Består som statliga pengar
Användning	Kort, Swish, överföringar via banken	Direkta e-kronabetalningar mellan användare
Liknelse	Pengar “parkerade” hos banken	Kontanter i fickan – fast i mobilen

OBS: Tabellen förenklar för att göra skillnaderna tydliga.

Varför är e-krona bra?

e-krona ger bättre förutsättningar för övergång till en cirkulär ekonomi som är en förutsättning för vår överlevnad.

Om vi betraktar e-kronan inte bara som ett "betalsystem", utan som en grundläggande infrastruktur för en hållbar och cirkulär samhällsekonomi, då är samhällsnyttan enorm – kanske till och med existentiell.

🔁 Kopplingen i klartext:

Cirkulär ekonomi kräver mätbarhet, transparens, incitament och kontroll över resursflöden.

E-kronan kan möjliggöra allt detta – i realtid, för alla, med demokratisk kontroll.

💚 Exempel på samhällsnytta med e-kronan i en cirkulär ekonomi:

Område	Vad e-kronan möjliggör
♻️ Återbruk & återvinning	Automatisk klimatbonus när du lämnar rätt avfall
🪑 Andrahandsmarknad	Spårbar ägandehistorik och materialcertifikat
🚶 Social inkludering	Alla – även utan bankkonto – kan delta i systemet
💡 Offentlig upphandling	Transparens och spårning i hela värdekedjan
🏭 Cirkulär produktion	Dynamisk materialbeskattning baserat på avtryck
🎯 Klimatmål	Programmerbara incitament styr konsumtion i hållbar riktning

🎯 Samhällsnyttan blir alltså:

• ✅ Ekologisk nytta: bättre resurshantering, mindre avfall
• ✅ Social nytta: rättvis tillgång till pengar, bostad, delning
• ✅ Ekonomisk nytta: minskat slöseri, mer lokalt värde
• ✅ Demokratisk nytta: transparens i vem som får stöd, varför och hur

🤔 Så varför säger inte alla politiker "Kör!"?

• 🔍 De flesta ser e-kronan bara som ett finansiellt verktyg, inte ett verktyg för samhällsomvandling.
• 🏛 Det kräver politiskt mod att ifrågasätta bankernas roll.
• ⏳ Och: nyttan är stor på lång sikt, medan kostnaden är synlig på kort sikt.

🧭 Slutsats:

Ja – om vi ser helheten är samhällsnyttan med e-kronan mycket större än vad som hittills erkänns i debatten.

💬 “E-kronan är inte bara pengar. Den är ett verktyg för överlevnad – om vi vågar använda den så.”

Varför statliga bolån?

• 🏡 Boende är en samhällsfunktion – inte en vinstmaskin.
• 💰 Räntor som idag går till bankvinster kan finansiera välfärd och klimatinvesteringar.
• 🛡️ Mindre systemrisk: stabil kreditgivning som tål kriser bättre.

Fördelar i korthet

• ⚖️ Rättvist: samma transparenta villkor för alla.
• 📉 Billigare: utan vinstpåslag kan räntan bli lägre.
• 🔒 Tryggt: statlig stabilitet minskar spekulation och boom–bust.
• 🌍 Hållbart: styr kapital till energieffektiva, klimatsmarta bostäder.
• 🔄 Samhällsnytta: ränteöverskott återinvesteras i Sverige.

Så kan modellen se ut

1. 🏦 Staten (via en “Svensk Bostadsbank”) erbjuder bolån utan vinstkrav.
2. 💸 Ränteintäkter återförs till medborgarna genom välfärd eller skattesänkningar.
3. 🧾 Tydliga, lika regler och full transparens – ingen gräddfil.
4. 🧩 Framtidssäkert: integrerbart med e-krona och öppna API:er för enkel administration.

Kopplingen till cirkulär ekonomi

Med statliga bolån kan vi premiera renovering, återbruk och energieffektivisering – pengaflödet blir ett verktyg för hållbar omställning, inte ett hinder.

Bottom line: Statliga bolån gör boendet tryggare, ekonomin rättvisare och omställningen snabbare. Det här är bra för hushållen – och för Sverige. 🇸🇪

Vad händer idag?

• 🏦 Fraktionellt banksystem: nya pengar uppstår när lån beviljas.
• 💰 Privata vinster: räntor och avgifter går till aktieägare.
• 🏚️ Onormala bostadspriser: bankernas utlåning har drivit upp priserna kraftigt i Sverige.
• 👩‍🎓 Unga drabbas: många får svårt att hitta bostad till rimligt pris.
• 📈 Inflation: fler lån skapar fler pengar → högre efterfrågan → priser och hyror stiger snabbare än inkomsterna.
• 🧯 Socialiserade risker: vid kriser får skattebetalarna stå för notan.

Varför stoppa detta?

• ⚖️ Rättvisa: pengar är samhällsinfrastruktur – inte en vinstmaskin.
• 🛡️ Stabilitet: mindre skulddrivna bubblor och färre krascher.
• 📉 Inflationskontroll: när staten styr pengaskapandet kan priser hållas stabilare.
• 🌍 Samhällsnytta: överskott kan gå till välfärd, bostäder och klimatomställning.
• 🗳️ Demokrati: makten över pengaflödet tillbaka till folket.

Lösningen

1. 🏛️ Staten skapar alla pengar via Riksbanken (e-krona som grund).
2. 💼 Banker blir förmedlare av kredit – inte pengaskapare.
3. 🏠 Bostadsmarknaden stabiliseras när utlåningen inte driver priserna uppåt.
4. 📊 Inflation dämpas eftersom pengamängden inte okontrollerat expanderar.
5. 💚 Styr kapital till bostäder, energi och cirkulär ekonomi.

Bottom line: Stoppa sedelpressen – bygg ett rättvist penningsystem som ger unga möjlighet till bostad, dämpar inflationen och ger Sverige en stabil framtid. 🇸🇪

Så fungerar det

• 🔑 SweID: säker digital identitet för alla svenskar.
• 🪙 E-kronan: pengar skapas och hanteras av Riksbanken – inte av privata banker.
• 🏠 Statliga bolån: räntorna går tillbaka till folket, inte till bankernas aktieägare.

Fördelar för samhället

• 💸 Billigare för alla: inga bankavgifter eller övervinster.
• ⚖️ Rättvisa villkor: samma ränta och villkor oavsett vem du är.
• 🔒 Stabilitet: minskar risken för finanskriser och bubblor.
• 🌍 Hållbarhet: kapital styrs till klimatsmarta bostäder och cirkulär ekonomi.
• 🤝 Demokrati: makten över pengarna tillbaka till folket.

Varför banker inte behövs

Med SweID, e-krona och statliga bolån täcks alla grundläggande behov: identitet, betalningar, sparande och boende. Banker kan inte längre skapa pengar ur tomma intet, och deras traditionella roll som mellanhänder blir helt överflödig.

Bankerna tillhör gårdagen. Framtiden är ett stabilt, rättvist och hållbart penningsystem som stärker hela samhället.

Bankernas nya roll

🏦 Banker behövs inte längre för pengar och bolån – men kan bli rådgivare, kapitalförmedlare och innovationshubbar.

Vad förändras?

• ❌ Inte längre pengaskapande: e-kronan ersätter bankernas sedelpress.
• ❌ Inga bolån: statliga bolån tar över, med räntor som går tillbaka till folket.
• ❌ Inga avgifter för betalningar: SweID + e-krona gör transaktioner gratis och direkta.

Vad kan banker göra i framtiden?

• 💼 Rådgivning: hjälpa privatpersoner och företag med sparande, pensioner och investeringar.
• 🌍 Kapitalförmedling: matcha investerare med företag och projekt.
• 💱 Internationella betalningar: bygga broar mellan e-krona och andra digitala valutor.
• 🚀 Innovation: skapa nya appar och tjänster ovanpå det statliga systemet via öppna API:er.

Slutsats

Banker blir inte längre maktspelare som kontrollerar pengarna. Istället blir de servicebolag i konkurrens med andra – rådgivare, finansiella partners och innovatörer som bygger ovanpå den statliga infrastrukturen.

Bankerna försvinner inte – men de byter roll. Från att styra samhällsekonomin till att serva människor och företag. 🇸🇪

Vi lever på en planet som är sluten – jorden växer inte, resurserna blir inte fler. Trots det bygger hela vårt ekonomiska system på idén om ständig tillväxt: att företagen ska växa, konsumtionen öka och vinsterna stiga – år efter år.

Men vårt välstånd idag har byggt på ett enormt uttag av billiga resurser – framför allt fossila bränslen som gett oss billig energi. Vi har alltså lånat av naturen och förbrukat resurser som inte återskapas i den takt vi använder dem.

Problemet är att framtidens tillväxt är uppbyggd på samma princip: företag måste fortsätta ta linjärt från jordens ändliga resurser för att kunna växa och leverera avkastning. Det fungerar inte i längden.

Varför tar det stopp?

• 🌍 Begränsade resurser: material, mark, vatten och biologisk mångfald är ändliga.
• 🔥 Energitaket: billig fossilenergi fasas ut; förnybart är flödesbaserat och kräver yta & material.
• 📈 Linjära affärsmodeller: mer vinst kräver mer uttag – tills det skär i taket.
• 🗑️ Avfall & utsläpp: ackumuleras i en sluten biosfär och tränger undan livsutrymmet.

📉 Tillväxt utan gränser i en värld med gränser är en omöjlighet. Det är som att försöka fylla ett glas som redan är fullt – till slut rinner det över.

Vad gör vi istället?

• ♻️ Cirkularitet: designa för återbruk, reparation och materialloopar.
• 💡 Värde före volym: tjäna pengar på funktion och livslängd – inte på slit & släng.
• 📊 Nya mål: mät välmående, robusthet och resiliens – inte bara BNP.
• ⚖️ Rätt spelregler: styr med skatter/standarder som belönar låg resursintensitet.

Det vi behöver istället är ett system som premierar hållbarhet, cirkularitet och livskvalitet snarare än evig volymtillväxt. Ett samhälle där framgång inte mäts i hur mycket resurser vi förbrukar, utan i hur klokt vi använder dem.

Slutsats

💡 Budskapet i klartext:
Evig tillväxt är en illusion – men ett välmående samhälle i balans med jordens resurser är fullt möjligt. 💚

📜 En kort historik

• Före industrialismen: Lokal och cirkulär ekonomi – balans och överlevnad var målet.
• Industriella revolutionen: Kol, olja och maskiner satte fart på produktionen. Tillväxt blev idealet.
• 1900-talet: Efter krigen skapades BNP för att mäta framgång. Växte BNP, trodde man att samhället automatiskt blev rikare.
• Efterkrigstiden: Billig energi och massproduktion drev konsumtionssamhället.
• 1980–2000: Globalisering och finansialisering gjorde tillväxt till dogm – men skapade klyftor och överutnyttjande av resurser.

📊 Vad är BNP?

BNP = värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Man summerar konsumtion, investeringar, offentliga utgifter och export minus import. Ju mer pengar som byter händer – desto större blir BNP.

🚨 Problemen med BNP

• ❌ Mäter allt i pengar: Naturkatastrofer och sjukdomar kan få BNP att växa.
• ❌ Ignorerar naturens värde: En levande skog syns inte i BNP – men nedhuggning gör det.
• ❌ Bygger på linjär logik: ta → använd → släng, som om resurserna vore oändliga.
• ❌ Döljer ojämlikhet: BNP kan växa även när klyftorna ökar.
• ❌ Belönar kortsiktighet: kvartalsvinster prioriteras framför framtida generationer.
• ❌ Klimatet är ”extern effekt”: utsläpp och miljöförstöring bokförs utanför ekonomin.

🌍 Donutekonomin – framtidens mål

I stället för att jaga blind BNP-tillväxt behöver vi styra mot donuten: ett tryggt utrymme där alla får sociala rättigheter utan att överskrida planetens gränser.

💡 Budskapet i klartext:
BNP är ett mått från industrins uppbyggnad. Framtidens framgång handlar om välstånd inom planetens gränser. 🌱

Idag utgår prognoser om elbehov från en värld med evig tillväxt. Därför hör vi politiker tala självsäkert om att vi måste bygga ny kärnkraft för att möta framtidens behov.

Men i en cirkulär värld är det ingen självklarhet att vi behöver mer energi – tvärtom kan vi behöva mindre. Ett samhälle byggt på cirkularitet, smart design och effektivitet kan skapa hög livskvalitet med en lägre energiförbrukning.

Varför mer inte alltid är bättre

• 🛠️ Resurserna räcker inte: mer stål, cement, uran, sand och litium i evigt ökande takt är ohållbart – även om systemen är fossilfria.
• 🔁 Cirkularitet: designar vi för återbruk, reparation och smarta flöden krävs mindre energi i grunden.
• 🤖 Ny teknik: AI, smarta elnät och lagring kan jämna ut behovet istället för att driva på ökad produktion.
• 💡 Existentiell fråga: handlar inte om fler reaktorer, utan om att våga säga: ”Det räcker nu.”

Slutsats

Budskapet i klartext:
Framtiden kräver inte nödvändigtvis mer energi – den kräver klokare energianvändning. I en cirkulär värld bygger vi välstånd på effektivitet, inte på ständigt ökande förbrukning. 🌍💚

Vad är Donutekonomin?

”Donuten” är utrymmet mellan det sociala golvet (mat, hälsa, bostad, utbildning) och det ekologiska taket (klimat, biodiversitet, vatten m.m.). Där kan mänskligheten blomstra utan att överskrida planetens gränser.

De 7 principerna (Kate Raworth)

1. 🎯 Byt mål: Sluta jaga evig tillväxt i BNP – sikta på välmående inom planetens gränser.
2. 🌍 Se helheten: Ekonomin är en del av samhället och naturen – inte något fristående.
3. 🤝 Lita på människan: Vi är inte bara själviska – vi kan samarbeta, dela och skapa tillsammans.
4. 🔄 Tänk system: Ekonomin är inte en maskin – den påverkas av kriser, återkopplingar och förändringar.
5. ⚖️ Fördela rättvist: Rikedom och resurser ska komma alla till del, inte bara ett fåtal.
6. ♻️ Var cirkulär: Gör produkter som kan återanvändas, lagas och återvinnas istället för att slängas.
7. 📈➡️🌱 Tillväxt är inte allt: Ekonomin måste fungera även om den inte växer – kvalitet är viktigare än kvantitet.

Varför lämna det gamla systemet?

• BNP mäter pengar, inte välmående eller planetens hälsa.
• Linjär resursjakt krockar med en ändlig planet.
• Ojämlikhet och kortsiktighet byggs in i systemet.

Byt från blind tillväxt till klokt välstånd – ett samhälle som håller sig inom donuten är både rättvist och hållbart. 🌍💚

1. 🎯 Byt mål: Släpp BNP – mät välmående inom planetens ramar.
2. ♻️ Bygg cirkulära system: återbruk, reparation och förnybar energi.
3. ⚖️ Skapa nya incitament: gör det lönsamt att vara hållbar, dyrt att förstöra.
4. 🤝 Fördela rättvist: minska klyftor med skatter, kooperativ och nya ägarformer.
5. 🏢 Omforma företag: vinster + ansvar för människor och miljö.
6. 📊 Nya mått: mät hälsa, trygghet och klimat – inte bara pengar.
7. 🌱 Ändra kulturen: framgång = livskvalitet, inte ständig konsumtion.

Slutsats: Vägen framåt är att bygga en ekonomi som fungerar för både människor och planet. 🌍💚

Problemet i dag

• ❌ Företag värderas på kvartalsvinster – inte långsiktig hållbarhet.
• ❌ Tillväxt är ett måste, även om det sker på bekostnad av planeten.
• ❌ Sociala och ekologiska kostnader räknas inte in.

Så kan börsen fungera i Donutekonomin

• 📑 Företag måste redovisa klimat- och samhällspåverkan lika tydligt som vinster.
• 💸 Investeringar styrs till cirkulära, förnybara och rättvisa affärsmodeller.
• ⏳ Avkastning balanseras med långsiktigt värde för människor och planet.

Slutsats: Börsen kan passa in i Donutekonomin – men bara om dess syfte ändras från blind tillväxt till hållbarhet och balans. 🌱

Gå till tjänsten Last Planet för privatpersoner >>

Gå till tjänsten Last Planet för företag >>

Gå till tjänsten Last Planet för privatpersoner >>